30/10/2011
Det finns nu exakt 200 instrumentartiklar på detta faktacentrum! Under veckan ökade antalet med 6, och gick således från 194 till 200. Av dessa 200 ingår 140 i huvudarkivet. Här finns lite längre artiklar om de instrument som för oss i Sverige får ses som “mest kända” eller “vanligast”. De resterande 60 finns i arkivet för mer ovanliga instrument. Artiklarna här är bara drygt 100 ord vardera, och målet är att detta avsnitt ska tjäna som ett uppslagsverk över de lite mindre välkända instrumenten.
Två av veckans instrument är sodina (Madagaskar), och sopila (Kroatien) och således väldigt enkla att blanda ihop. För att sedan helt byta geografisk plats åker vi till Kambodja och sralai. Två bleckblåsinstrument i form av sudrofonen och den kanadensiska uppfinningen superbone har dykt upp i arkivet. Slutligen har vi gamelan-instrumentet suling.
På ensemblefronten den här veckan är nyskottet rockbandet, och på notfronten hittar vi en artikel om fagottnoter.
Upplagd av Bleckblås, Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
27/10/2011
Många instrument har klara kopplingar till särskilda länder. Vissa är ganska självskrivna, andra mindre så. Eller vad säger just du om följande exempel:
Sverige – nyckelharpa. Denna bör var självskriven. Inget instrument förknippas så mycket med Sverige som nyckelharpan, och ofta används också ordet “nyckelharpa” i engelskspråkiga länder (även om vissa förstås envisas med att översätta ordet till “keyed harp”.
Argentina – bandonéon. Det instrument som mest förknippas med Argentina och tangon är bandonéon – ett sorts dragspel. Det kan vara bra att veta!
Skottland – säckpipa. The “Great Highland Bagpipe” förknippas förstås med Skottland. Detta är ett av de riktigt självskrivna exempeln. Det finns dock oerhört många typer av säckpipa i Europa! Irländska Uilleann pipe är, exempelvis, istället starkt associerad med Irland.
Indien – sitar. Ravi Shankar, Indiens mest berömda musiker, spelade sitar. Således är sitaren nog det av många kända indiska instrument som orsakar flest ringande klockor.
Japan – shakuhachi. Japan har nog flera kandidater, men troligen tar det stora flöjtinstrumentet shakuhachi hem kampen. Nationalinstrumentet koto ligger också bra till.
Australien – didgeridoo. Den här kanske skapar lite debatt, men didgeridoo är i alla fall det urgamla instrumentet som användes av aboriginerna i Australien. Det finns nog inget instrument som i alla fall förknippas mer med detta land.
Trinidad och Tobago – steelpan. Calypso-musiken i Trinidad och Tobago är världsberömd, delvis på grund av den tillämpar den spännande idiofonen steelpan (oljefat är en sällsynt översättning).
Så, nog med allmänbildning för idag!
Upplagd av Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
22/10/2011
Det är i slutet på veckan, och det är dags för rapportinlägget. Vad har egentligen hänt på sidan under veckan? En kort blick på startsidan är intetsägande, men under ytan kokar nyheter. Vi kan börja i den andra änden för en gångs skull. Först och främst: ensembleavsnittet. Fokus har under veckan legat på sång, så en artikel har lagts upp som går igenom några olika typer av kör. Vidare har notsidorna fått en ny kompis. Alla kontrabasister har nu en bra guide tillhanda om det personliga notarkivet behöver utökas!
Vidare till veckans instrument. I ärlighetens namn kommer det inte dyka upp jättekända träblåsinstrument den här veckan (jajamen, vi är fortfarande kvar bland träblåsen!), men det kanske gör läsupplevelsen ännu mer spännande? Vi börjar med japanska shinobue, och lika japanska shō. Vidare i Asien hittar vi kinesisk sheng och indisk shehnai. Sedan gör vi ett ganska långt språng till Armenien och svhi, för att sedan göra ett toklångt språng till Bolivia och siku – en typ av panflöjt.
Upplagd av Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
20/10/2011
Processen att lära sig känna igen olika instrument är en komplicerad sådan. Det finns många olika sätt att komma igång dock. Man kan använda sig av musikprogram som Sibelius, Logic, eller GarageBand och helt enkelt välja och vraka bland olika instrument och spela några toner. Därefter kan man gå vidare till att försöka känna igen samma instrument i olika sånger och orkesterverk. När man lyssnar mycket och noggrant så lär man sig snabbt att koppla ihop särskilda klangfärger med olika instrument.
Steg två kan vara att faktiskt ta sig an orkestermusik och försöka urskilja olika delar. Man kan komma igång genom att ställa sig olika frågor, t.ex. “ja här har ju fiolerna melodin, men vad gör egentligen flöjterna samtidigt”. Detta kan vara en mycket komplicerad process i början, eftersom en skicklig orkester ofta klarar av att smälta ihop olika klangfärger till en enda “orkesterfärg”. Ett bra sätt är att skaffa sig ett partitur av ett verk, och försöka lyssna samtidigt som man tittar på “facit”. Rekommenderat verk för nybörjare: Prokofjevs “Peter och vargen”!
Upplagd av Allmänt | 0 kommentarer »
16/10/2011
Här kommer ytterligare ett inlägg om vad som hänt på sidan under den senaste tiden. Utvecklingen har gladeligen följt samma trend som utlovats, och totalt åtta pinfärska artiklar har publicerats.
Vi tar väl och börjar på instrumentfronten i vanlig ordning. Som många känner till så har vi gått över till att publicera kortare artiklar för att kunna täcka in fler riktigt ovanliga instrument (med “ovanliga” menas – få känner till dem här i Sverige). Den här veckan vågar jag dock gissa att en hyfsad mängd läsare kan ha hört talats om ett par av musikverktygen! Eller vad sägs om Adolphes Sax saxtuba, eller hans saxotromba? Måhända har någon också hört talas om saenghwang, ett populärt koreanskt instrument. Schweiziskt schwyzerörgeli tillhör nog definitivt de lite mer ovanliga, medan barocktrombonen och indisk shankha är lite mer svårplacerade vad “känna till” beträffar.
Och så har vi förstås en helt ny notsida – om klarinettnoter den här gången. Veckans instrumentensemble hittar du här. Det rör sig om blåskvintetten!
Så, då har ni instrumentfantaster förhoppningsvis läsning för en tid framöver!
Upplagd av Bleckblås, Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
13/10/2011
Som många har lagt märke till så har ”Musikinstrument” ett nytt avsnitt om olika musikensembler, och den första i raden texter handlade om den stora symfoniorkestern.
Orkestern är en intressant ensemble eftersom den har genomgått så många förändringar genom åren. I början var den inte alls särskilt stor, och inte ens under Mozarts tid var den i närheten av vad den skulle komma att bli (se filmen Amadeus och få er en bra uppfattning). Det var först i slutet av 1800-talet som orkesterns storlek började nå befängda nivåer. Wagner, Berlioz och Mahler kunde skriva för orkestrar med så många som 200 musiker.
Nuförtiden har det dock lugnat ner sig, och en så kallad standard-lineup som också är vanlig inom filmmusiken kan se ut så här (listan kommer på begäran av en läsare):
Stränginstrument:
18 förstafioler
16 andrafioler
12 violor
10 cellor
8 kontrabasar
Fiolerna utgör tillsammans en betydande del av orkestern. En enda fiol kan inte få fram särskilt mycket ljud, och fiolerna måste ju alltid åtminstone ha potential att vara orkesterns starkaste stämma, med tanke på hur ofta de har melodistämman.
Träblåsinstrument:
3 flöjter
1 piccolaflöjt
3 oboer
1 engelskt horn
3 klarinetter
1 basklarinett
3 fagotter
1 kontrafagotter
Fler olika sorter, men noterbart mycket färre instrument här än i stråksektionen. Notera exempelvis att denna sektions högsta instrument bara består av en musiker (piccolaflöjt) jämfört med arton musiker i stråksektionen (förstafioler). Detta beror på piccolaflöjtens förmåga att ljuda och tränga igenom resten av orkestern.
Bleckblåsinstrument:
6 valthorn
4 trumpeter
4 tromboner
1 tuba
Mest intressant här är nog varför det finns fler valthorn än både trumpeter och tromboner. Anledningen är att trots att valthornet används i många dramatiska och majestätiska verk så är det faktiskt inte särskilt starkt i sig. Man brukar säga att ett forte som spelas av ett valthorn bara låter hälften så starkt som ett trumpetforte.
Slagverk:
1 harpa
4-5 pukor
Övrigt slagverk som bastrummor och idiofoner (t.ex. cymbaler)
Den mest mångsidiga sektionen där pukor, bastrumma och cymbal nog är de mest frekvent använda instrumenten. Det finns dock oändligt med potential. Kolla in avsnittet om slagverksinstrument här på sidan!
Upplagd av Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
10/10/2011
Detta faktacentrum lever, frodas, och utvecklas onekligen. Förra veckan utökades artikelarkiv som “ovanliga instrument”, “ensembler”, och “noter online”. Vi kan börja med det sistnämnda.
Du som är ute efter cellonoter kan nu slappna av. Läs denna utförliga guide så kan du vara säker på att hitta rätt. Du som vill få bättre koll på de vanligaste instrumentensemblerna kan besöka det nya avsnittet om just dessa. Den senaste artikeln handlar om storbandet.
Sedan har vi förstås alla instrument. Med största sannolikhet känner du inte till dessa, men artiklarna är korta och erbjuder god instrument-allmänbildning utan att uttråka! Walesiskt pibgorn och den lilla ficktrumpeten var förra veckans första artiklar. Renässansinstrumentet rackett och, ett annat renässansinstrument – rauschpfeife, har också lagts upp. Slutligen så har vi nordafrikansk rhaita (inte en indisk sås utan ett träblåsinstrument) och Ryūteki – japanskt träblås.
Upplagd av Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
08/10/2011
…o punkrockare? ”Nej, inte riktigt” är väl ofta svaret. Det är intressant att beskåda hur i vissa mindre musikkulturer fokus verkar ligga på allt annat än själva musiken. För att ta punken som exempel så bildades den som någon sorts protestform, som ändå var rätt sluten för de som kände att de kunde identifiera sig med den. Punken blev ett medium för människor som ville finna sig själva och känna sig hemma – och ofta fanns behovet genom betydande klasskillnader och politisk och ekonomisk missbelåtenhet.
På ett punkrockframträdande kan man ofta notera att gränserna mellan artister och åskådare inte sällan saknas helt. Det gör hela musikupplevelsen mycket mer intim och passionerad. Däremot är musiken i sig vanligtvis inte särskilt avancerad. Sex Pistols var knappt musiker alls när de började, och lärde väl sig under sin korta verksamhetsperiod, väl en tre-fyra ackord. Man märker när man lyssnar på deras låtar att den instrumentala expertisen helt och hållet saknas. Istället finns något annat estetiskt värde som kompenserar för dessa brister. Kanske betyder musiken i sig kanske inte så mycket? Måhända räcker det med volym och passion.
Upplagd av Allmänt | 0 kommentarer »
03/10/2011
Jag som är skribent här på Musikinstrument har som jag har meddelat i ett tidigare inlägg börjat läsa musik på universitetsnivå, och kommer därför inte att uppdatera sidan lika frekvent som jag har gjort tidigare.
Många som går mitt program kommer att få privata instrumentlektioner på Trinity College i London. Detta är en fantastisk förmån eftersom lärarna på Trinity är mycket skickliga, och lektionerna kostar också därefter. Eftersom jag inte riktigt är någon instrumentalist, men amatörpianist och körsångare, så kommer jag inte själv att ta några lektioner. Man inser dock snabbt hur otroligt krävande det blir att fortsätta utbilda sig i sitt instrument när man kommer till universitetsnivå. Proven blir oerhört svåra att klara av vid varje årsslut, och man brukar säga att det krävs ungefär 4-5 timmars övnings per dag. Musikerna i Wiens filharmoniker har jobbat hårt, alltså!
Jag vet själv att det inte skulle passa mig att utbilda mig i mitt instrument på så hög nivå. Risken finns att man låser sig i tvånget att ägna så mycket tid åt det, och går miste om att bli bättre inom andra områden inom musiken. Jag äger ej heller kvalifikationerna som krävs för att sätta igång.
Däremot är det helt klart guld värt att lära sig spela ett instrument bra, och jag ska under min studieperiod försöka ägna ett antal timmar i veckan till pianospel.
Upplagd av Allmänt | 0 kommentarer »
01/10/2011
Ett instruments omfång och kapacitet är mycket intressant för en kompositör eller orkestratör (eller ”orkestrerare”, jag är osäker på den svenska termen. Den engelska är i vilket fall ”orchestrator”). Orkestrering är i sig en vetenskap och i grunden innebär det att arrangera komponerad musik för orkester. För att nämna ett exempel: I så gott som varje större filmproduktion finns det inte bara en kompositör utan också en orkestratör.
Det innebär dock inte att det enda John Williams, Hans Zimmer och de andra jättarna gör är att skriva melodier. Kompositörerna gör vanligen snabbskisser över hur de vill ha det, i form av vilket instrument som tar den kontramelodin, och hur hornens ackord är fördelade. I den bemärkelsen är orkestratören en renskrivare – men han/hon är naturligtvis väl utbildad som musiker och har talanger även när det gäller att komponera på egen hand. Många stora kompositörer började en gång som orkestratörer åt andra kompositörer.
Att lära sig lite om orkestrering handlar i grunden om att lära sig om musikinstrument, så du kan få ut mycket av att läsa artiklarna här. Önskar du fler detaljer om ett specifikt instruments kapaciteter så rekommenderar jag Essential Dictionary of Orchestration. Denna är väldigt basal och perfekt för nybörjare, men den erbjuder det mesta i ren faktaväg. Den är dessutom riktigt billig och i fickformat.
Upplagd av Allmänt | 0 kommentarer »