12/11/2011
Det där med instrument och dynamik är mycket intressant. Hur starkt spelar instrumenten egentligen, med musikmått mätt, vid olika tillfällen. Och framför allt – vad skapar en bra blandning? När man lyssnar på ett riktigt dramatiskt och starkt parti i ett orkesterstycke där alla instrument deltar – vad har de för olika instruktioner. Bara för att orkestern som en enhet spelar fortissimo, betyder det att alla notrader har ett “ff” vid sig i partituret?
Jag var tvungen att kolla upp partituret till ett av mina favoritstycken inom den klassiska musiken – dramatiska “Dies Irae” från Verdis Requiem. Och – faktiskt – i de riktigt starka partierna så spelar alla instrument “ff”. Det finns inga undantag – och balansen är perfekt.
För att vidare forska inom ramen för min lilla tankegång så läste jag lite i Paul Gilreath “The Guide to MIDI Orchestration”, och där läser jag att dynamik mellan “pp” och “ff” är instrumentsektionerna ofta i balans (bra att veta om man är ute efter balans). Om man dock övergår i “fff” så kan bleckblåsinstrumenten komma att ta över lite grand, så man måste passa sig vid dessa extremer.
Gilreath skriver mycket inspirerande om att skapa musik elektroniskt med hjälp av virtuella instrument. Han skriver också att man kan begå många “dynamiska snedsteg”. Ett vanligt misstag är, till exempel, att man drar ned volymen för ett särskilt instrument som man finner för starkt, istället för att justera artikulationerna. Man kanske har en trumpet som spelar i ett högt läge, och anser att man måste använda en alldeles för mesig artikulation för att få ner dess volym (en trumpet i högt läge kan låta starkt även i “p”-läge). Problemet är att trumpeten har olika klangfärg på olika nivåer i dess register, så en volymjustering sänder direkt, som Gilreath uttrycker det, en varningssignal till hjärnan som vittnar om att något inte står rätt till.
Upplagd av Allmänt, Bleckblås | 0 kommentarer »
30/10/2011
Det finns nu exakt 200 instrumentartiklar på detta faktacentrum! Under veckan ökade antalet med 6, och gick således från 194 till 200. Av dessa 200 ingår 140 i huvudarkivet. Här finns lite längre artiklar om de instrument som för oss i Sverige får ses som “mest kända” eller “vanligast”. De resterande 60 finns i arkivet för mer ovanliga instrument. Artiklarna här är bara drygt 100 ord vardera, och målet är att detta avsnitt ska tjäna som ett uppslagsverk över de lite mindre välkända instrumenten.
Två av veckans instrument är sodina (Madagaskar), och sopila (Kroatien) och således väldigt enkla att blanda ihop. För att sedan helt byta geografisk plats åker vi till Kambodja och sralai. Två bleckblåsinstrument i form av sudrofonen och den kanadensiska uppfinningen superbone har dykt upp i arkivet. Slutligen har vi gamelan-instrumentet suling.
På ensemblefronten den här veckan är nyskottet rockbandet, och på notfronten hittar vi en artikel om fagottnoter.
Upplagd av Bleckblås, Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
27/10/2011
Många instrument har klara kopplingar till särskilda länder. Vissa är ganska självskrivna, andra mindre så. Eller vad säger just du om följande exempel:
Sverige – nyckelharpa. Denna bör var självskriven. Inget instrument förknippas så mycket med Sverige som nyckelharpan, och ofta används också ordet “nyckelharpa” i engelskspråkiga länder (även om vissa förstås envisas med att översätta ordet till “keyed harp”.
Argentina – bandonéon. Det instrument som mest förknippas med Argentina och tangon är bandonéon – ett sorts dragspel. Det kan vara bra att veta!
Skottland – säckpipa. The “Great Highland Bagpipe” förknippas förstås med Skottland. Detta är ett av de riktigt självskrivna exempeln. Det finns dock oerhört många typer av säckpipa i Europa! Irländska Uilleann pipe är, exempelvis, istället starkt associerad med Irland.
Indien – sitar. Ravi Shankar, Indiens mest berömda musiker, spelade sitar. Således är sitaren nog det av många kända indiska instrument som orsakar flest ringande klockor.
Japan – shakuhachi. Japan har nog flera kandidater, men troligen tar det stora flöjtinstrumentet shakuhachi hem kampen. Nationalinstrumentet koto ligger också bra till.
Australien – didgeridoo. Den här kanske skapar lite debatt, men didgeridoo är i alla fall det urgamla instrumentet som användes av aboriginerna i Australien. Det finns nog inget instrument som i alla fall förknippas mer med detta land.
Trinidad och Tobago – steelpan. Calypso-musiken i Trinidad och Tobago är världsberömd, delvis på grund av den tillämpar den spännande idiofonen steelpan (oljefat är en sällsynt översättning).
Så, nog med allmänbildning för idag!
Upplagd av Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
16/10/2011
Här kommer ytterligare ett inlägg om vad som hänt på sidan under den senaste tiden. Utvecklingen har gladeligen följt samma trend som utlovats, och totalt åtta pinfärska artiklar har publicerats.
Vi tar väl och börjar på instrumentfronten i vanlig ordning. Som många känner till så har vi gått över till att publicera kortare artiklar för att kunna täcka in fler riktigt ovanliga instrument (med “ovanliga” menas – få känner till dem här i Sverige). Den här veckan vågar jag dock gissa att en hyfsad mängd läsare kan ha hört talats om ett par av musikverktygen! Eller vad sägs om Adolphes Sax saxtuba, eller hans saxotromba? Måhända har någon också hört talas om saenghwang, ett populärt koreanskt instrument. Schweiziskt schwyzerörgeli tillhör nog definitivt de lite mer ovanliga, medan barocktrombonen och indisk shankha är lite mer svårplacerade vad “känna till” beträffar.
Och så har vi förstås en helt ny notsida – om klarinettnoter den här gången. Veckans instrumentensemble hittar du här. Det rör sig om blåskvintetten!
Så, då har ni instrumentfantaster förhoppningsvis läsning för en tid framöver!
Upplagd av Bleckblås, Ensembler, Noter till instrument, Träblås | 0 kommentarer »
13/10/2011
Som många har lagt märke till så har ”Musikinstrument” ett nytt avsnitt om olika musikensembler, och den första i raden texter handlade om den stora symfoniorkestern.
Orkestern är en intressant ensemble eftersom den har genomgått så många förändringar genom åren. I början var den inte alls särskilt stor, och inte ens under Mozarts tid var den i närheten av vad den skulle komma att bli (se filmen Amadeus och få er en bra uppfattning). Det var först i slutet av 1800-talet som orkesterns storlek började nå befängda nivåer. Wagner, Berlioz och Mahler kunde skriva för orkestrar med så många som 200 musiker.
Nuförtiden har det dock lugnat ner sig, och en så kallad standard-lineup som också är vanlig inom filmmusiken kan se ut så här (listan kommer på begäran av en läsare):
Stränginstrument:
18 förstafioler
16 andrafioler
12 violor
10 cellor
8 kontrabasar
Fiolerna utgör tillsammans en betydande del av orkestern. En enda fiol kan inte få fram särskilt mycket ljud, och fiolerna måste ju alltid åtminstone ha potential att vara orkesterns starkaste stämma, med tanke på hur ofta de har melodistämman.
Träblåsinstrument:
3 flöjter
1 piccolaflöjt
3 oboer
1 engelskt horn
3 klarinetter
1 basklarinett
3 fagotter
1 kontrafagotter
Fler olika sorter, men noterbart mycket färre instrument här än i stråksektionen. Notera exempelvis att denna sektions högsta instrument bara består av en musiker (piccolaflöjt) jämfört med arton musiker i stråksektionen (förstafioler). Detta beror på piccolaflöjtens förmåga att ljuda och tränga igenom resten av orkestern.
Bleckblåsinstrument:
6 valthorn
4 trumpeter
4 tromboner
1 tuba
Mest intressant här är nog varför det finns fler valthorn än både trumpeter och tromboner. Anledningen är att trots att valthornet används i många dramatiska och majestätiska verk så är det faktiskt inte särskilt starkt i sig. Man brukar säga att ett forte som spelas av ett valthorn bara låter hälften så starkt som ett trumpetforte.
Slagverk:
1 harpa
4-5 pukor
Övrigt slagverk som bastrummor och idiofoner (t.ex. cymbaler)
Den mest mångsidiga sektionen där pukor, bastrumma och cymbal nog är de mest frekvent använda instrumenten. Det finns dock oändligt med potential. Kolla in avsnittet om slagverksinstrument här på sidan!
Upplagd av Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
12/09/2011
Det har inte uppdaterats på bloggen på länge, men det har hänt saker som ni med säkerhet har missat! Det har nämligen hänt en hel del. Som utlovat fortsätter detta faktacentrum att växa under hela första delen av september, och sedan senaste uppdateringen har det dykt upp fyra nya notsidor och sex nya instrument!
För er som inte följt bloggen tidigare så innebär “notsidor” tipssidor för alla er som letar noter till specifika instrument. Avsnittet har precis dragit igång, och än så länge finns det sex notartiklar. Senast i raden hittar vi en text om noter till tvärflöjt, en om oboenoter, ytterligare en om noter till valthorn, och avslutningsvis har vi sidan om harpnoter. På dessa sidor kan du hitta utmärkta länkar till olika ställen online där noter kan fås tag på!
För att gå vidare till instrumenten så är det “ovanliga instrument” som Musikinstrument har kommit in på vid det här laget. Med detta begrepp menas relativt okända för oss här i Sverige. Listan har under veckan utökats med instrument som danso och diple, andra spektulära spelmaskiner som duduk och dulzaina. Och då har vi ändå inte nämnt flabiolen och flageolettflöjten.
Dessa artiklar är korta, och bör ses som delar av ett upplagsverk, snarare än riktiga artiklar.
Upplagd av Bleckblås, Noter till instrument, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
03/09/2011
Som utlovad – det blir en del kvantitet på Musikinstrument inom den närmsta framtiden. Anledningen är att sidan har börjat publicera korta (ca 100 ord långa) artiklar om instrument som de flesta i det här landet inte alls har hört talas om. Det ska under arbetsåret växa fram till ett litet uppslagsverk för ovanliga instrument.
Sex instrument har lagts upp så här långt: baskisk Alboka, egyptisk Arghul, en sorts altflöjt vid namn Bansuri, ett sicilianskt instrument namngett Bifora, litauisk Birbyné och slutligen det intressanta renässansinstrumentet cornamuse.
Därtill har faktiskt tre nya kompletta musikartiklar lagts upp. Altversionen av mandolinen – mandola – är en. En annan är bongotrumman, och den tredje är faktiskt den karismatiska vuvuzelan som gjordes så berömd under VM i Sydafrika.
Upplagd av Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »
11/08/2011
Artikeln om valthorn var den sjätte på sidan, och publicerades under sensommaren 2009 när Musik-instrument.se var så gott som nystartad. Sedan har vi under tidens gång sett fler horn dyka upp på sidan; krumhorn, alphorn, engelskt horn och kohorn. Det finns många olika typer av instrumenthorn – otvivelaktligen!
Även under sommaren 2011 har det stuckit upp några horn – det spännande saxhornet, och det legendariska signalhornet. Håll till godo!
Upplagd av Bleckblås | 0 kommentarer »
30/07/2011
Titeln till detta inlägg syftar på fysiska instrument under romartiden och inte den här hemsidan under romartiden (Musik-instrument.se hade aldrig kunnat existera på romartiden – webbhotellen var för dyra). I vilket fall var instrumenten en del av varje romares liv. Man sjöng om allt som hörde livet till, och man hade musik vid bröllop och begravningar. Till rika hem anställdes professionella musiker för att spela under middagarna, och pjäser såsom komedier innehöll ofta tibia-musik (tibia var den romerska formen av träblåsinstrumentet aulos, som omnämndes här i bloggen förra veckan i samband med ett inlägg om de gamla grekerna).
I Kolosseum var det förstås alltid musik i samband med gladiatorspel och annan underhållning. Här användes kraftiga bleckblåsinstrument. Musik användes även för slaktritualer – med tibia spelade man så pass starkt som möjligt för att dränka djurets skrik.
Upplagd av Allmänt, Bleckblås | 0 kommentarer »
25/07/2011
Det har verkat vara mycket snack och liten verkstad på faktacentret “Musikinstrument” på senare tid. Efter uppladdningsproblemen utlovades en enormt stor mängd artiklar under den vecka som precis tog slut, men på bloggen har det bara uppdaterats om sex nya artiklar, och det skedde i torsdags.
Dock har den här sidan expanderat successivt under hela söndagskvällen, och innan tolvslaget hade trettio (30!) nya texter lagts upp. Jag kan omöjligen ta mig tid att nämna alla nya instrument i det här blogginlägget så jag rekommenderar en titt i arkivet, som nu har blivit rejält mycket större.
Musikinstrument kommer nu att ta en paus från att publicera nya instrumentartiklar (nytt material kommer dock dyka upp i den nya undersektionen “sjunga”), och istället skriva fördjupningsdelar i vissa artiklar. Anledningarna till att det blir ett sådant här avbrott är flera:
- Allteftersom instrumenten blir mer och mer sällsynta är det svårt att ge tips om var man exempelvis kan köpa dem. I de flesta av de nya artiklarna står det en önskan om att de som känner till webbutiker eller fysiska butiker som säljer lite ovanligare instrument kontaktar sidan. Musikinstrument vill gärna göra det enkelt för intresserade att hitta sitt instrument online, och det målet har vi inte uppfyllt på sistone. Möjligen måste en ny och mindre ambitiös artikelstruktur designas för eventuella nya, ovanliga instrument.
- Det är mycket svårt att få tillstånd för att publicera instrumentbilder när instrumenten blir allt ovanligare. Fem publicerade artiklar väntar fortfarande på bild. Eftersom det är sidans ambition att alltid ha en bild på instrumentet som artikeln berör så känns det vettigare att ta en paus än att publicera fler artiklar utan bilder.
Oavsett vad så finns det mycket nytt att läsa! Eller vad sägs om kinesisk guzheng, Hohners melodica, och azerisk nagara?
Upplagd av Allmänt, Bleckblås, Slagverk, Stränginstrument, Träblås | 0 kommentarer »