Jag ramlade här om veckan in på en briljant sida för trummisar, av just en trummis. Jag spelar inte trummor själv men har ju som bekant skrivit en del om dem. Vad som inte är så lätt att hitta i litteraturkällorna är däremot de där experttipsen på hur man blir en bra spelare. Därför tänkte jag rekommendera en nyligen skriven artikeln av Niklas J. Blixt – Fem saker du bör behärska som trummis.

Niklas tar i denna utförliga artikel upp fem nyckelord – Timing, Teknik, Känsla, Smak och Ton. Vissa av dessa förstår man direkt, såsom timing, medan andra verkar mindre självklara, såsom smak. Det bästa man kan göra är att plöja igenom artikeln, helt enkelt!

Jag har tidigare bloggat om hur mycket jag uppskattar när blogginlägg är utformade på just det sättet – med en konkret lista – med numeriskt ordnade koncept och förklaringar. Det är ett av de bästa formaten för läsning online. Så tack, Niklas, för det!

Nu var det väldigt bra att de inte gjorde det, för det var kallt ute och marschen var lång, och ju mer de ökade trumtempot desto fortare gick det att gå. Jag hoppas bara inte att evolutionen arbetat bort den rytm i blodet som människan definitivt välsignats med någon gång i tiden.

Sverige – nyckelharpa. Denna bör var självskriven. Inget instrument förknippas så mycket med Sverige som nyckelharpan, och ofta används också ordet “nyckelharpa” i engelskspråkiga länder (även om vissa förstås envisas med att översätta ordet till “keyed harp”.

Argentina – bandonéon. Det instrument som mest förknippas med Argentina och tangon är bandonéon – ett sorts dragspel. Det kan vara bra att veta!

Skottland – säckpipa. The “Great Highland Bagpipe” förknippas förstås med Skottland. Detta är ett av de riktigt självskrivna exempeln. Det finns dock oerhört många typer av säckpipa i Europa! Irländska Uilleann pipe är, exempelvis, istället starkt associerad med Irland.

Indien – sitar. Ravi Shankar, Indiens mest berömda musiker, spelade sitar. Således är sitaren nog det av många kända indiska instrument som orsakar flest ringande klockor.

Japan – shakuhachi. Japan har nog flera kandidater, men troligen tar det stora flöjtinstrumentet shakuhachi hem kampen. Nationalinstrumentet koto ligger också bra till.

Australien – didgeridoo. Den här kanske skapar lite debatt, men didgeridoo är i alla fall det urgamla instrumentet som användes av aboriginerna i Australien. Det finns nog inget instrument som i alla fall förknippas mer med detta land.

Trinidad och Tobago – steelpan. Calypso-musiken i Trinidad och Tobago är världsberömd, delvis på grund av den tillämpar den spännande idiofonen steelpan (oljefat är en sällsynt översättning).

Så, nog med allmänbildning för idag!

Orkestern är en intressant ensemble eftersom den har genomgått så många förändringar genom åren. I början var den inte alls särskilt stor, och inte ens under Mozarts tid var den i närheten av vad den skulle komma att bli (se filmen Amadeus och få er en bra uppfattning). Det var först i slutet av 1800-talet som orkesterns storlek började nå befängda nivåer. Wagner, Berlioz och Mahler kunde skriva för orkestrar med så många som 200 musiker.

Nuförtiden har det dock lugnat ner sig, och en så kallad standard-lineup som också är vanlig inom filmmusiken kan se ut så här (listan kommer på begäran av en läsare):

Hur många av varje instrument finns i orkestern?

Stränginstrument:

18 förstafioler

16 andrafioler

12 violor

10 cellor

8 kontrabasar

Fiolerna utgör tillsammans en betydande del av orkestern. En enda fiol kan inte få fram särskilt mycket ljud, och fiolerna måste ju alltid åtminstone ha potential att vara orkesterns starkaste stämma, med tanke på hur ofta de har melodistämman.

Träblåsinstrument:

3 flöjter

1 piccolaflöjt

3 oboer

1 engelskt horn

3 klarinetter

1 basklarinett

3 fagotter

1 kontrafagotter

Fler olika sorter, men noterbart mycket färre instrument här än i stråksektionen. Notera exempelvis att denna sektions högsta instrument bara består av en musiker (piccolaflöjt) jämfört med arton musiker i stråksektionen (förstafioler). Detta beror på piccolaflöjtens förmåga att ljuda och tränga igenom resten av orkestern.

Bleckblåsinstrument:

6 valthorn

4 trumpeter

4 tromboner

1 tuba

Mest intressant här är nog varför det finns fler valthorn än både trumpeter och tromboner. Anledningen är att trots att valthornet används i många dramatiska och majestätiska verk så är det faktiskt inte särskilt starkt i sig. Man brukar säga att ett forte som spelas av ett valthorn bara låter hälften så starkt som ett trumpetforte.

Slagverk:

1 harpa

4-5 pukor

Övrigt slagverk som bastrummor och idiofoner (t.ex. cymbaler)

Den mest mångsidiga sektionen där pukor, bastrumma och cymbal nog är de mest frekvent använda instrumenten. Det finns dock oändligt med potential. Kolla in avsnittet om slagverksinstrument här på sidan!

För er som inte följt bloggen tidigare så innebär “notsidor” tipssidor för alla er som letar noter till specifika instrument. Avsnittet har precis dragit igång, och än så länge finns det sex notartiklar. Senast i raden hittar vi en text om noter till tvärflöjt, en om oboenoter, ytterligare en om noter till valthorn, och avslutningsvis har vi sidan om harpnoter. På dessa sidor kan du hitta utmärkta länkar till olika ställen online där noter kan fås tag på!

För att gå vidare till instrumenten så är det “ovanliga instrument” som Musikinstrument har kommit in på vid det här laget. Med detta begrepp menas relativt okända för oss här i Sverige. Listan har under veckan utökats med instrument som danso och diple, andra spektulära spelmaskiner som duduk och dulzaina. Och då har vi ändå inte nämnt flabiolen och flageolettflöjten.

Dessa artiklar är korta, och bör ses som delar av ett upplagsverk, snarare än riktiga artiklar.

Sex instrument har lagts upp så här långt: baskisk Alboka, egyptisk Arghul, en sorts altflöjt vid namn Bansuri, ett sicilianskt instrument namngett Bifora, litauisk Birbyné och slutligen det intressanta renässansinstrumentet cornamuse.

Därtill har faktiskt tre nya kompletta musikartiklar lagts upp. Altversionen av mandolinen – mandola – är en. En annan är bongotrumman, och den tredje är faktiskt den karismatiska vuvuzelan som gjordes så berömd under VM i Sydafrika.

Dock har den här sidan expanderat successivt under hela söndagskvällen, och innan tolvslaget hade trettio (30!) nya texter lagts upp. Jag kan omöjligen ta mig tid att nämna alla nya instrument i det här blogginlägget så jag rekommenderar en titt i arkivet, som nu har blivit rejält mycket större.

Musikinstrument kommer nu att ta en paus från att publicera nya instrumentartiklar (nytt material kommer dock dyka upp i den nya undersektionen “sjunga”), och istället skriva fördjupningsdelar i vissa artiklar. Anledningarna till att det blir ett sådant här avbrott är flera:

- Allteftersom instrumenten blir mer och mer sällsynta är det svårt att ge tips om var man exempelvis kan köpa dem. I de flesta av de nya artiklarna står det en önskan om att de som känner till webbutiker eller fysiska butiker som säljer lite ovanligare instrument kontaktar sidan. Musikinstrument vill gärna göra det enkelt för intresserade att hitta sitt instrument online, och det målet har vi inte uppfyllt på sistone. Möjligen måste en ny och mindre ambitiös artikelstruktur designas för eventuella nya, ovanliga instrument.

- Det är mycket svårt att få tillstånd för att publicera instrumentbilder när instrumenten blir allt ovanligare. Fem publicerade artiklar väntar fortfarande på bild. Eftersom det är sidans ambition att alltid ha en bild på instrumentet som artikeln berör så känns det vettigare att ta en paus än att publicera fler artiklar utan bilder.

Oavsett vad så finns det mycket nytt att läsa! Eller vad sägs om kinesisk guzheng, Hohners melodica, och azerisk nagara?

Själv fick jag ta del av en äkta steel drum-upplevelse, när jag stod i kön för att få åka ut till Liberty Island utanför New York och beskåda Frihetsgudinnan för ett par veckor sedan. En glad herre spelade alla möjliga melodier från populärmusiken på det läckra instrumentet, och när det framgick för honom att jag och min familj är från Sverige satte han genast igång en felfri genomkörning av “Du gamla, du fria”.

Glöm inte att läsa instrumentartikeln när den dyker upp!

I vilket fall är de allra riktigt intressanta instrument. Ett av dem är elektroniskt, ett tillhör kategorin slagverk, tre är stränginstrument, och ett är ett blåsinstrument. Kan du placera dem i sina respektive kategorier.

Istället för att erbjuda direktlänkar som jag brukar göra tänkte jag tipsa om det kanske allra snabbaste sättet att hitta till det instrument du är mest intresserad av eller vill veta mer om – alla artiklars webbadresser är nämligen kort och gott [musik-instrument.se/namn] (där “namn” är instrumentets namn). Om ett instrument har å, ä eller ö i sitt namn byts dessa helt enkelt ut mot a, a och o (e.g. säckpipa blir sackpipa).

Så prova det genast med ett av de nya instrumenten!

För att börja med instrumenten har ni nu chansen att lära er mer om det judiska signalhornet shofar, och kastanjetter, de små idiofonerna som spelas i dansmusik i Spanien och Mexiko.

Sedan närmar sig ju julen 2010 med stormsteg och det börjar bli dags att leta julklappar. Varför inte ett musikinstrument. En ny artikel tar upp lite olika tips för dig som har sådana planer. Varför är en akustisk gitarr en så bra julklapp? Varför passar en synthesizer? Läs mer!