Det ryska instrumentet gusli, kinesisk jiaohu, det koreanska instrumentet haegeum, den norska hardingfelan, kinesisk huluhu, och rysk igil. Ta chansen redan nu och bredda dina instrumentkunskaper lite grand! Artiklarna är inte alls långa.

• Erxian – ett kinesiskt instrument
• Kutiyapi – ett filippinskt instrument
• Gayageum – ett koreanskt instrument
• Gehu – ännu ett kinesiskt
• Geomungo – ännu ett koreanskt
• Gotuvadyam – ett indiskt instrument

Kinesisk orkester kan du för övrigt läsa om nu. Och är du blockflöjtist finns en ny artikel om att hitta noter.

Framtiden ser dock ljusare ut för avsnittet om ovanliga instrument, eftersom det finns så pass många fler instrument att lägga till där. Vad har då denna vecka bjudit på? Vietnamesiska Đàn tỳ bà är en, och lilla diddley-bow är en annan. Mer av Asien bjuds det på i och med persiska dutar och kinesiska dihu. Även kinesisk duxianqin, och indisk ektar har fått sina små artiklar.

På notfronten är det trombonisternas vecka, men alla intresserade är förstås välkomna att läsa om var man kan hitta noter till trombon! I avsnittet “ensembler” kommer vi äntligen till det “östeuropeiska” som rubriken till detta inlägg åsyftar – klezmer-bandet.

Vad notavsnittet beträffar lämpar sig veckans tillskott särskilt bra för alla gitarrister. Sedan, om vi går vidare till veckans ensemble, kan de som vill lära sig mer om den mest kända svenska folkmusikensemblen skatta sig lyckliga. Välkomna att läsa om spelmanslaget!

För att gå vidare till instrumenten så har vi först och främst ett klassiskt instrument – arpeggione. Vidare i Europa så har vi en ukrainsk bandura och en turkisk baglama. Därefter måste vi kasta oss mellan olika kontinenter för att hitta artiklarna om puertoricansk bordonua, persisk barbat, och amerikansk Chapman stick.

Hoppas veckans läsning ska vara givande och intressant!

Om vi går vidare till veckans instrument så är kopplingen att hälften av dem, liksom saxofonen, är träblåsinstrument. En ännu löjligare koppling, förstås. Det rör sig i alla fall om fransk zuffolo, rysk zhaleika och kinesisk yu. Därutöver har instrument som ångorgeln, den klassiska ärkelutan, och koreansk ajaeng lagts upp.

Nära sammankopplad med den psykedeliska rocken hittar vi hippierörelsen, som var som allra mest utspridd under den här tiden. Ofta sökte sig hippies även bort från den så utbredda kristendomen (och de som inte gjorde det sökte istället hitta alternativa sätt att leva som kristna). Många hittade till österlandet och livsfilosofier som buddhism och hinduism. Komiskt nog valde de bara att fokusera på de egenheter hos dessa religioner som passade dem väl (hit inkluderas inte deras stränga syn på drogintag och sex), men oavsett vad kan man nog ana en koppling mellan detta faktum och de nya instrument som nästlade sig in i den psykadeliska rocken vid den här tiden.

Psykedelisk rock är känd för sitt nyttjande av indiska instrument som sitar och bordun-instrumentet sarangi. Det är inte svårt att förstå varför. Tonerna från dessa stränginstrument är övertonsrika, har (för oss i väst) ganska säregna klanger och har de där spirituella, meditativa karaktärsdragen.

Sverige – nyckelharpa. Denna bör var självskriven. Inget instrument förknippas så mycket med Sverige som nyckelharpan, och ofta används också ordet “nyckelharpa” i engelskspråkiga länder (även om vissa förstås envisas med att översätta ordet till “keyed harp”.

Argentina – bandonéon. Det instrument som mest förknippas med Argentina och tangon är bandonéon – ett sorts dragspel. Det kan vara bra att veta!

Skottland – säckpipa. The “Great Highland Bagpipe” förknippas förstås med Skottland. Detta är ett av de riktigt självskrivna exempeln. Det finns dock oerhört många typer av säckpipa i Europa! Irländska Uilleann pipe är, exempelvis, istället starkt associerad med Irland.

Indien – sitar. Ravi Shankar, Indiens mest berömda musiker, spelade sitar. Således är sitaren nog det av många kända indiska instrument som orsakar flest ringande klockor.

Japan – shakuhachi. Japan har nog flera kandidater, men troligen tar det stora flöjtinstrumentet shakuhachi hem kampen. Nationalinstrumentet koto ligger också bra till.

Australien – didgeridoo. Den här kanske skapar lite debatt, men didgeridoo är i alla fall det urgamla instrumentet som användes av aboriginerna i Australien. Det finns nog inget instrument som i alla fall förknippas mer med detta land.

Trinidad och Tobago – steelpan. Calypso-musiken i Trinidad och Tobago är världsberömd, delvis på grund av den tillämpar den spännande idiofonen steelpan (oljefat är en sällsynt översättning).

Så, nog med allmänbildning för idag!

Orkestern är en intressant ensemble eftersom den har genomgått så många förändringar genom åren. I början var den inte alls särskilt stor, och inte ens under Mozarts tid var den i närheten av vad den skulle komma att bli (se filmen Amadeus och få er en bra uppfattning). Det var först i slutet av 1800-talet som orkesterns storlek började nå befängda nivåer. Wagner, Berlioz och Mahler kunde skriva för orkestrar med så många som 200 musiker.

Nuförtiden har det dock lugnat ner sig, och en så kallad standard-lineup som också är vanlig inom filmmusiken kan se ut så här (listan kommer på begäran av en läsare):

Hur många av varje instrument finns i orkestern?

Stränginstrument:

18 förstafioler

16 andrafioler

12 violor

10 cellor

8 kontrabasar

Fiolerna utgör tillsammans en betydande del av orkestern. En enda fiol kan inte få fram särskilt mycket ljud, och fiolerna måste ju alltid åtminstone ha potential att vara orkesterns starkaste stämma, med tanke på hur ofta de har melodistämman.

Träblåsinstrument:

3 flöjter

1 piccolaflöjt

3 oboer

1 engelskt horn

3 klarinetter

1 basklarinett

3 fagotter

1 kontrafagotter

Fler olika sorter, men noterbart mycket färre instrument här än i stråksektionen. Notera exempelvis att denna sektions högsta instrument bara består av en musiker (piccolaflöjt) jämfört med arton musiker i stråksektionen (förstafioler). Detta beror på piccolaflöjtens förmåga att ljuda och tränga igenom resten av orkestern.

Bleckblåsinstrument:

6 valthorn

4 trumpeter

4 tromboner

1 tuba

Mest intressant här är nog varför det finns fler valthorn än både trumpeter och tromboner. Anledningen är att trots att valthornet används i många dramatiska och majestätiska verk så är det faktiskt inte särskilt starkt i sig. Man brukar säga att ett forte som spelas av ett valthorn bara låter hälften så starkt som ett trumpetforte.

Slagverk:

1 harpa

4-5 pukor

Övrigt slagverk som bastrummor och idiofoner (t.ex. cymbaler)

Den mest mångsidiga sektionen där pukor, bastrumma och cymbal nog är de mest frekvent använda instrumenten. Det finns dock oändligt med potential. Kolla in avsnittet om slagverksinstrument här på sidan!

För er som inte följt bloggen tidigare så innebär “notsidor” tipssidor för alla er som letar noter till specifika instrument. Avsnittet har precis dragit igång, och än så länge finns det sex notartiklar. Senast i raden hittar vi en text om noter till tvärflöjt, en om oboenoter, ytterligare en om noter till valthorn, och avslutningsvis har vi sidan om harpnoter. På dessa sidor kan du hitta utmärkta länkar till olika ställen online där noter kan fås tag på!

För att gå vidare till instrumenten så är det “ovanliga instrument” som Musikinstrument har kommit in på vid det här laget. Med detta begrepp menas relativt okända för oss här i Sverige. Listan har under veckan utökats med instrument som danso och diple, andra spektulära spelmaskiner som duduk och dulzaina. Och då har vi ändå inte nämnt flabiolen och flageolettflöjten.

Dessa artiklar är korta, och bör ses som delar av ett upplagsverk, snarare än riktiga artiklar.