Om vi går vidare till veckans instrument så är kopplingen att hälften av dem, liksom saxofonen, är träblåsinstrument. En ännu löjligare koppling, förstås. Det rör sig i alla fall om fransk zuffolo, rysk zhaleika och kinesisk yu. Därutöver har instrument som ångorgeln, den klassiska ärkelutan, och koreansk ajaeng lagts upp.

Först och främst en artikel om noter för alla organister. Vidare är veckans ensemble symfoniorkesterns lillebror – sinfoniettan. Vad instrumenten beträffar kommer de från många håll i världen. Vi har Txistu från Baskien, Venu från Indien, och det etiopiska instrumentet Washint. Bara där är tre världsdelar avklarade! Sedan har vi två kineser – xiao (flöjt) och xun (en sorts okarina). Avslutningsvis kan jag överraska med den skandinaviska sälgflöjten.

Då har vi först och främst koreanska taepyeongso. Mer komplicerade än så blir inte resten av namnen. Vi har också ungerska tárogató och nordamerikanska tonette. Vidare till Baskien och trikitixa, över Atlanten till kubanska trompeta china, och så tillbaka till Sydkorea och tungso. Det där gick ju snabbt!

Veckans ensemble är New Orleans-jazzbandet och för alla som är ute efter noter så lär alla tubaspelare bli extra glada idag!

Två av veckans instrument är sodina (Madagaskar), och sopila (Kroatien) och således väldigt enkla att blanda ihop. För att sedan helt byta geografisk plats åker vi till Kambodja och sralai. Två bleckblåsinstrument i form av sudrofonen och den kanadensiska uppfinningen superbone har dykt upp i arkivet. Slutligen har vi gamelan-instrumentet suling.

På ensemblefronten den här veckan är nyskottet rockbandet, och på notfronten hittar vi en artikel om fagottnoter.

Sverige – nyckelharpa. Denna bör var självskriven. Inget instrument förknippas så mycket med Sverige som nyckelharpan, och ofta används också ordet “nyckelharpa” i engelskspråkiga länder (även om vissa förstås envisas med att översätta ordet till “keyed harp”.

Argentina – bandonéon. Det instrument som mest förknippas med Argentina och tangon är bandonéon – ett sorts dragspel. Det kan vara bra att veta!

Skottland – säckpipa. The “Great Highland Bagpipe” förknippas förstås med Skottland. Detta är ett av de riktigt självskrivna exempeln. Det finns dock oerhört många typer av säckpipa i Europa! Irländska Uilleann pipe är, exempelvis, istället starkt associerad med Irland.

Indien – sitar. Ravi Shankar, Indiens mest berömda musiker, spelade sitar. Således är sitaren nog det av många kända indiska instrument som orsakar flest ringande klockor.

Japan – shakuhachi. Japan har nog flera kandidater, men troligen tar det stora flöjtinstrumentet shakuhachi hem kampen. Nationalinstrumentet koto ligger också bra till.

Australien – didgeridoo. Den här kanske skapar lite debatt, men didgeridoo är i alla fall det urgamla instrumentet som användes av aboriginerna i Australien. Det finns nog inget instrument som i alla fall förknippas mer med detta land.

Trinidad och Tobago – steelpan. Calypso-musiken i Trinidad och Tobago är världsberömd, delvis på grund av den tillämpar den spännande idiofonen steelpan (oljefat är en sällsynt översättning).

Så, nog med allmänbildning för idag!

Vidare till veckans instrument. I ärlighetens namn kommer det inte dyka upp jättekända träblåsinstrument den här veckan (jajamen, vi är fortfarande kvar bland träblåsen!), men det kanske gör läsupplevelsen ännu mer spännande? Vi börjar med japanska shinobue, och lika japanska shō. Vidare i Asien hittar vi kinesisk sheng och indisk shehnai. Sedan gör vi ett ganska långt språng till Armenien och svhi, för att sedan göra ett toklångt språng till Bolivia och siku – en typ av panflöjt.

Vi tar väl och börjar på instrumentfronten i vanlig ordning. Som många känner till så har vi gått över till att publicera kortare artiklar för att kunna täcka in fler riktigt ovanliga instrument (med “ovanliga” menas – få känner till dem här i Sverige). Den här veckan vågar jag dock gissa att en hyfsad mängd läsare kan ha hört talats om ett par av musikverktygen! Eller vad sägs om Adolphes Sax saxtuba, eller hans saxotromba? Måhända har någon också hört talas om saenghwang, ett populärt koreanskt instrument. Schweiziskt schwyzerörgeli tillhör nog definitivt de lite mer ovanliga, medan barocktrombonen och indisk shankha är lite mer svårplacerade vad “känna till” beträffar.

Och så har vi förstås en helt ny notsida – om klarinettnoter den här gången. Veckans instrumentensemble hittar du här. Det rör sig om blåskvintetten!

Så, då har ni instrumentfantaster förhoppningsvis läsning för en tid framöver!

Orkestern är en intressant ensemble eftersom den har genomgått så många förändringar genom åren. I början var den inte alls särskilt stor, och inte ens under Mozarts tid var den i närheten av vad den skulle komma att bli (se filmen Amadeus och få er en bra uppfattning). Det var först i slutet av 1800-talet som orkesterns storlek började nå befängda nivåer. Wagner, Berlioz och Mahler kunde skriva för orkestrar med så många som 200 musiker.

Nuförtiden har det dock lugnat ner sig, och en så kallad standard-lineup som också är vanlig inom filmmusiken kan se ut så här (listan kommer på begäran av en läsare):

Hur många av varje instrument finns i orkestern?

Stränginstrument:

18 förstafioler

16 andrafioler

12 violor

10 cellor

8 kontrabasar

Fiolerna utgör tillsammans en betydande del av orkestern. En enda fiol kan inte få fram särskilt mycket ljud, och fiolerna måste ju alltid åtminstone ha potential att vara orkesterns starkaste stämma, med tanke på hur ofta de har melodistämman.

Träblåsinstrument:

3 flöjter

1 piccolaflöjt

3 oboer

1 engelskt horn

3 klarinetter

1 basklarinett

3 fagotter

1 kontrafagotter

Fler olika sorter, men noterbart mycket färre instrument här än i stråksektionen. Notera exempelvis att denna sektions högsta instrument bara består av en musiker (piccolaflöjt) jämfört med arton musiker i stråksektionen (förstafioler). Detta beror på piccolaflöjtens förmåga att ljuda och tränga igenom resten av orkestern.

Bleckblåsinstrument:

6 valthorn

4 trumpeter

4 tromboner

1 tuba

Mest intressant här är nog varför det finns fler valthorn än både trumpeter och tromboner. Anledningen är att trots att valthornet används i många dramatiska och majestätiska verk så är det faktiskt inte särskilt starkt i sig. Man brukar säga att ett forte som spelas av ett valthorn bara låter hälften så starkt som ett trumpetforte.

Slagverk:

1 harpa

4-5 pukor

Övrigt slagverk som bastrummor och idiofoner (t.ex. cymbaler)

Den mest mångsidiga sektionen där pukor, bastrumma och cymbal nog är de mest frekvent använda instrumenten. Det finns dock oändligt med potential. Kolla in avsnittet om slagverksinstrument här på sidan!

Du som är ute efter cellonoter kan nu slappna av. Läs denna utförliga guide så kan du vara säker på att hitta rätt. Du som vill få bättre koll på de vanligaste instrumentensemblerna kan besöka det nya avsnittet om just dessa. Den senaste artikeln handlar om storbandet.

Sedan har vi förstås alla instrument. Med största sannolikhet känner du inte till dessa, men artiklarna är korta och erbjuder god instrument-allmänbildning utan att uttråka! Walesiskt pibgorn och den lilla ficktrumpeten var förra veckans första artiklar. Renässansinstrumentet rackett och, ett annat renässansinstrument – rauschpfeife, har också lagts upp. Slutligen så har vi nordafrikansk rhaita (inte en indisk sås utan ett träblåsinstrument) och Ryūteki – japanskt träblås.

Däremot har mycket hänt under de senaste två veckorna. Tolv nya ovanliga instrument har dykt upp – alla av typen träblås. Inledningsvis har vi spännande komabue, och intressanta koncovka – instrument från vitt skilda delar av världen! Kolla också in instrument som kinesisk koudi och sardinsk launeddas. Med största sannolikhet är dessa instrument som man kanske inte hör omnämnas varje dag. Eller vad sägs om jordanska ijwiz, eller det indiska blåsinstrumentet nadaswaram?

Halva dussinet avklarat! Vi går vidare till nagak, koreanskt instrument, och nohkan, ett japanskt. För att få vittring på luktorgansinstrument så rekommenderas artikeln om näsflöjten och texten om octavin (som visserligen inte har något med näsan att göra, men vars namn låter som en nässpray). De två sista är palendag (från Filippinerna) och kinesisk paixiao.

Sidan har också uppdaterats på två andra fronter – nämligen notsidan och ensemblesidan. Vad noterna beträffar så kan du nu lära dig var man enklast hittar billiga och bra noter till trumpet, och till viola. Ensemblesidan är som många känner till helt nystartad så här finns inte så mycket att ta del av än så länge. Men fakta om symfoniorkestern finns i en utförlig artikel, och du kan också lära dig om stråkkvartetten.