Det ryska instrumentet gusli, kinesisk jiaohu, det koreanska instrumentet haegeum, den norska hardingfelan, kinesisk huluhu, och rysk igil. Ta chansen redan nu och bredda dina instrumentkunskaper lite grand! Artiklarna är inte alls långa.

Jag är själv i utbildningsfasen, och läser musik i Brighton, England. Trots mitt stora intresse för musikinstrument har jag valt att forma mitt program lite åt musikologi- och kompositionshållet, mycket för att programmet är så bra format för en sådan approach. Och varje dag pratar jag med kursare som på något sätt retar upp sig på att inte kursen innehåller mer “performance”. Oerhört många av de som väljer att läsa musik på högre nivå är alltså ute efter att förbättra sina skills som sångare eller spelare av musikinstrument. Två goda vänner har till och med slutat för att programmet inte motsvarat deras förväntningar vad performance beträffar (märk väl att det faktiskt inte finns något jättebra svenskt ord för “performance”).

Vidare, att döma av de sökord som tar besökare till Musik-instrument.se, så verkar det till en viss grad ha skett en sorts pånyttfödelse vad intresset för pianon beträffar. Under många år fanns det långt fler begagnade pianon ute för försäljning än det fanns köpare, och måhända är det fortfarande så, men ett visst ökat intresse tycker jag mig ändå märka. Sidan om pianot, samt sidan om pianonoter, har varit mycket välbesökt under den senaste månaden!

Det är kul att se att akustiska instrument fortfarande är så pass populära som de är. Förinspelade och master-redigerade instrumentljud kan inte ersätta klangerna hos äkta instrument.

• Erxian – ett kinesiskt instrument
• Kutiyapi – ett filippinskt instrument
• Gayageum – ett koreanskt instrument
• Gehu – ännu ett kinesiskt
• Geomungo – ännu ett koreanskt
• Gotuvadyam – ett indiskt instrument

Vad ska man ha elektronisk musik till, undrar flera. Ett snabbt svar skulle väl vara “kontroll”. Som kompositör av elektronisk musik kan gränsen mellan din plan och den slutgiltiga produkten göras närmast obetydlig. När du skrivit en symfoni så kan du räkna med att den inte kommer att låta precis som du förväntat dig eller hoppats på när du låter en orkester framföra den. Den mänskliga faktorn, kan man tala om även i musikvärlden!

Med elektroniska ljud pysslar du helt själv, och kan därigenom uppnå “det helt perfekta” utan att du måste lita på att någon annan måste göra precis som du tänker. Kompositörer som Stockhausen och Varèse såg mycket av den elektroniska musikens potential i just detta faktum, och de blev ju sedermera riktiga pionjärer inom genren.

På Musik-instrument.se kan du läsa om bland annat Leon Theremins Theremin och Maurice Martenots Ondes Martenot. Fler instrument kan du hitta längst ner i instrumentarkivet!

Under 2012 kommer sajten fortsätta att växa – först och främst med instrumentartiklar. Det kommer att bli ett nöje att fortsätta producera texter om lite mer sällsynta instrument.

Jag hoppas att samma goda besökstrender ska fortsätta!

En riktigt god jul önskar jag alla läsare!

Kinesisk orkester kan du för övrigt läsa om nu. Och är du blockflöjtist finns en ny artikel om att hitta noter.

Framtiden ser dock ljusare ut för avsnittet om ovanliga instrument, eftersom det finns så pass många fler instrument att lägga till där. Vad har då denna vecka bjudit på? Vietnamesiska Đàn tỳ bà är en, och lilla diddley-bow är en annan. Mer av Asien bjuds det på i och med persiska dutar och kinesiska dihu. Även kinesisk duxianqin, och indisk ektar har fått sina små artiklar.

Dels använder jag förstås pianot på det konventionella sättet – kort och gott som ett klaverinstrument. Jag spelar ackord, melodier, och så vidare. Men sedan använder jag det också som ett slagverksinstrument. Detta låter inte hälsosamt för pianot, men det är ett gammalt piano som ingen bryr sig om. Beroende på var man slår så kan man åstadkomma många olika trumljud. Vidare använder jag det som ett stränginstrument – något som kallas för preparerat piano. Det innebär att jag öppnar upp resonanslådan och spelar direkt på strängarna, istället för via tangenterna. Detta kan frambringa spännande effekter som gör sig bra i skräckfilmer. Vem säger att man måste spela på det konventionella sättet när det helt klart finns mer potential än så?

På notfronten är det trombonisternas vecka, men alla intresserade är förstås välkomna att läsa om var man kan hitta noter till trombon! I avsnittet “ensembler” kommer vi äntligen till det “östeuropeiska” som rubriken till detta inlägg åsyftar – klezmer-bandet.

Jag tror inte riktigt det, varför det är synd att inte skolbarn uppmuntras mer till att läsa musik och spela instrument, och verkligen lära sig att uppskatta det. På allt fler gymnasieskolor i Sverige avskaffas de obligatoriska musiklektionerna i ettan. Detta hände till och med på min egen skola, som trots att den inte hade en klar musikprofil alltid förknippats med diverse musiktraditioner såsom en årlig musikal och en årlig uppsättning av ett av de större klassiska verken.

När jag själv började spela piano vid åtta års ålder så var det min mor som övertalade mig att göra detta. Jag tröttnade snabbt och slutade. Det var då ingen som klagade särskilt mycket över det. När jag sedan började om på nytt vid elva års ålder så fortsatte jag i tre år. Sedan slutade jag, eftersom jag flyttade utomlands. Jag kände heller ingen större lust att fortsätta. Jag missade nog precis den där gränsen då man går från skaplig till ganska duktig, och pianospelandet blir en helt annan upplevelse. Idag är det få saker jag ångrar så mycket som att jag slutade ta pianolektioner.

De som tar sig över den där “spärren” i sina unga år, och fortsätter spela trots att sport eller andra former av umgänge (som datorspel) känns mer intressant, är de som också får möjligheten att leva rikare musikaliska liv än andra. Jag önskar att det där uppmuntrandet var större bland både föräldrar och lärare än vad det är idag.