Jag ramlade här om veckan in på en briljant sida för trummisar, av just en trummis. Jag spelar inte trummor själv men har ju som bekant skrivit en del om dem. Vad som inte är så lätt att hitta i litteraturkällorna är däremot de där experttipsen på hur man blir en bra spelare. Därför tänkte jag rekommendera en nyligen skriven artikeln av Niklas J. Blixt – Fem saker du bör behärska som trummis.

Niklas tar i denna utförliga artikel upp fem nyckelord – Timing, Teknik, Känsla, Smak och Ton. Vissa av dessa förstår man direkt, såsom timing, medan andra verkar mindre självklara, såsom smak. Det bästa man kan göra är att plöja igenom artikeln, helt enkelt!

Jag har tidigare bloggat om hur mycket jag uppskattar när blogginlägg är utformade på just det sättet – med en konkret lista – med numeriskt ordnade koncept och förklaringar. Det är ett av de bästa formaten för läsning online. Så tack, Niklas, för det!

Det finns ännu ingen artikel om instrumentbibliotek, eller för den delen, virtuella instrumentbibliotek (bibliotek där instrumentens ljud skapats med hjälp av matematiska uträkningar) här på sidan. I tre år har jag hållit mig på den akustiska nivån helt enkelt. Samtidigt växer den digitala musikproduktionen hela tiden, och de externa* instrumentbiblioteken blir allt populärare. Se exempel på Thomanns webbutik. Några av de bästa biblioteken som finns tillgängliga har jag enligt vittnesmål fått klart för mig – EastWests produkter (här hittar du de flesta). Dessa kräver emellertid kopiösa mängder kraft från din dator, och billigare och mindre mastodontiska alternativ rekommenderas som “uppvärmning”.

Är man således ingen riktigt utpräglad instrumentalist och föredrar att arbeta digitalt så har man onekligen tillgång till oerhört många instrument om man införskaffar ett instrumentbibliotek. Själv äger jag inga ännu, utan klinkar vidare på mitt piano. Men det ena behöver ju inte utesluta det andra!

* Många vanliga musikskaparprogram som GarageBand och Logic har egna, inbyggda ljud som man kan använda, men ju mer man avancerar som skapare av digital musik, desto finare ljud vill man ha!

Nu tar jag en paus från detta arkiv – det finns ju tusentals instrument i världen och skulle jag jobba tills varenda existerande instrument var på plats, så har det dykt upp 1000 till som inte är dokumenterade än. Istället ska jag nu ägna tid åt att förbättra andra delar av hemsidan och göra den mer användarvänlig.

Nu tar jag ett djupt andetag och listar instrument 285-308 i arkivet:

I första omgången uppdateringar för snart en vecka sedan dök Sitarla från Japan, Tambur från Turkiet, Tar från Iran, Timple från Kanarieöarna, Tres från Kuba och det klassiska instrumentet Teorb. Vi talar alltså om mestadels exotiska instrument lite varstans, men också en lite tidsresa bakåt i tiden. För att gå vidare till nästa omgång så hittar vi Tro från Kambodja, Tsymbaly från Ukraina, Tuhu från Kina, Valiha från Madagaskar, samt instrument som tenorviolan violotta och vielle – ett medeltida stråkinstrument.

Och då är vi nästan helt färdiga med det mycket långa arkivet av ovanliga stränginstrument – men inte riktigt! Den tredje omgången bjöd nämligen på instrument som Whamola (jazzinstrument), Xalam (från Västafrika), Yazheng (Kina), Yangqin (också Kina), Zhonghu (Kina igen), och Zhuihu (gissa själv). Den fjärde och sista omgången består häpnadsväckande nog bara av elektroniska instrument, med sina respektive uppfinnare. Jag talar om Eigenharp (John Lambert), EWI (Nyle Steiner), Mellotron (flera skapare från Birmingham), Omnichord (Suzuki-produkt), Telharmonium (Thaddeus Cahill) och slutligen Tenori-on (Toshio Iwai).

Pust. Det tog ett tag det där! Troligtvis är arkivet för ovanliga instrument ett som inte kommer att gås igenom och läsas instrument för instrument, utan kanske kollas in lite då och då när läsare är intresserade av ett särskilt instrument. Det är för övrigt lite så hela sidan fungerar. Ett faktacentrum, kryddat lite med lite köptips och kul trivia …

Avsnittet heter Noter online och innehåller länkar till tipsartiklar med fokus på noter för ett tjugotal instrument, däribland trumpet, trombon och cello. Så ta en titt!

Nu var det väldigt bra att de inte gjorde det, för det var kallt ute och marschen var lång, och ju mer de ökade trumtempot desto fortare gick det att gå. Jag hoppas bara inte att evolutionen arbetat bort den rytm i blodet som människan definitivt välsignats med någon gång i tiden.

Och givetvis har det gjorts en massa resande! Eller vad sägs om indisk rudra veena, kinesisk ruan, mexikansk requinto jarocho, iransk santoor eller japansk sanshin? Vidare har det historiska instrumentet psalterium fått sin egen artikel!

De återstående artiklarna andas även de Asien så det bara smäller om det. Jag talar om snubbar som Sanxian från Kina, Sarangi från Indien, Saung från Burma, Saw Sam Sai från Thailand, Setar från Iran, och slutligen – också från Kina – Se!

Först ut har vi ett sorts dragspel – concertina. Näst på tur står två sorts lutor som närmast gått förlorade i historien, och som dessutom har nästan samma namn: mandora (ett basinstrument) och mandore (ett sopraninstrument). Längre fram i den klassiska instrumenthistorien hittar vi en enorm variant av kontrabas – oktobasen.

Slutligen har Mongoliets nationalinstrument Morin khuur fått sin egna artikel, i samma veva som det indiska instrumentet Mohan veena.

En del flygande och flängande har jag dock klarat av. Eller vad sägs om Madagaskars lokanga bara? Eller Kinas maguhu? Avslutningsvis har vi ytterligare ett historiskt, västerländskt instrument – mandocello. Är den precis som namnet antyder?

De barn som får börja med instrumentlektioner tidigt kan skatta sig lyckliga. Instrumentlektionerna kräver av barn att de ägnar mer tid åt att öva själva än de ägnar åt att vara på lektion. Så är det inte i skolan, och så blir det inte heller tidigare än på Universitetet. Att börja spela instrument innebär att börja åta sig övningar i att ta sig över sina egna trösklar på bästa, möjliga och smidigaste sätt.

Och så blir man ju musikaliskt smartare!

Vanliga instrument att börja ta lektioner i är blockflöjt, fiol, piano och akustisk gitarr.

Jajamen, arkivet växer ständigt med nya instrument från hela världen. 260 artiklar ligger nu uppe, varav 120 har placerats i kategorin “Ovanliga instrument” och tilldelats betydligt kortare texter.