Kastanjetter – små kastanjer

Kastanjetter är slagverksinstrument som används mycket i spanska danser. Kastanjetter, som alltid skrivs i plural, får ofta benämningen “skallerinstrument”. Kastanjetter kommer alltid i flertal eftersom man slår dem mot varandra för att frambringa de karaktäristiska ljudet. De har den egenheten att det oftast är dansarna själv som spelar dem (ett par i varje hand är vanligt).

Kastanjetter används dock inte bara i spanska danser utan även i neapolitanska. Därutöver förekommer de i amerikansk, italiensk, portugisisk, morisk, osmansk och antik romersk musik. För dig som är extra intresserad av dessa små instrument finns en kortare fördjupningsdel längst ner på sidan.

Kastanjetter

Hur fungerar de?

Kastanjetter består av kastanjeskal (namnet betyder just “små kastanjer”) och de två delarna fästs samman med hjälp av ett snöre som sedan träs runt tummen på spelaren/dansaren. Dessa slås sedan samman och ljudet skapas.

Historia

Varianter av dessa instrument tros ha använts redan på de gamla egyptiernas och senare även grekernas tid, men instrumentens exakta ursprung är okänt. Vidare användes kastanjetter under barocken, då nästan uteslutande i danser. Kompositörer såsom Jean-Baptiste Lully skrev för de små slaverksinstrumenten i flera av sina verk. Kastanjetter har länge kopplats samman med Spanien och spansk musik, varför de ofta används för att åstadkomma en “spansk känsla”. Den franske romantiske kompositören Bizet använde exempelvis kastanjetter i sin världsberömda opera Carmen, och kompositörerna för nutidens långfilmer som utspelar sig i Spanien drar ofta nytta av de små kastanjeskalen. Mer om historia i fördjupningen!

Musiktips

Den mexikanske kompositören Agustín Lara skrev under 1930-talet sången Granada, som kom att bli världsberömd. Du kommer troligtvis att känna igen melodin i det här klippet, men lägg noga märke till kastanjetterna och deras bidrag till rytmen och framför allt känslan av Mexiko.

Köpa kastanjetter?

Kastanjetter är billiga och kan köpas även i Sverige utan större besvär. Kanske är det emellertid roligare att leta upp ett par trevliga kastanjetter på Spanienresan eller Mexikoresan? Oavsett vad behöver de inte köpas begagnade.

Thomann kastanjetter

Fördjupning

Själva konceptet att slå två träbitar mot varandra och därmed åstadkomma något av musikaliskt värde (t.ex. rytm) har förekommit i över 5,000 år. Den engelska termen för de allra tidigaste är helt enkelt “clappers” (“klappare” är väl en skaplig översättning). De blev ett tidigt substitut till vanliga handklapp, och användes dessutom för att skrämma bort förjaga djävulen och andra onda väsen. Man tror att de första exemplaren som faktiskt hade små urgröpningar (och således större förmåga att resonera) kom någon gång kring 2000 f. Kr., då i Egypten. Vidare förekom de både i antika Grekland och i antika Rom.

Idag är det förstås Spanien som förknippas mest med kastanjetterna. Hit tros de först ha nått under den tid då Spanien var en fenicisk koloni, det vill säga så tidigt som i början av första 1000-talet före Kristus. Om än inofficiellt har kastanjetterna idag blivit landets nationalinstrument. Spanska kastanjetter, som bland annat används i folkdanser (ofta tillsammans med gitarren), består av två runda, urholkade träskivor, av något olika storlek och tonhöjd. Den som ljuder lägre kallas macho (man) och den högre hembra (kvinna). Flamenco är onekligen en svår dans att genomföra på ett bra sätt. Dansaren måste inte bara bemästra de svåra stegen – han/hon måste också hålla sig i takt med kastanjetterna!

Som tidigare nämnt används kastanjetter också i symfoniorkestern. Utöver i Bizets Carmen så förekommer stämmor för instrumentet i verk som Emmanuel Chabriers España och Jules Massenets mycket välkända El Cid (1885). Till och med Wagner har skrivit för kastanjetter, då i synnerhet för att uppnå vissa effekter. Lyssna exempelvis efter dem i operan Tannhäuser (1845). Benjamin Britten drog nytta av kastanjetternas akustiska egenheter i Let’s Make an Opera! (1949) där han använder dem för att imitera ljudet av en nattfågel.

Detta är instrumentartikel nummer 82Musik-instrument.se (publicerad 4 november 2010).

Läs också om güiro, vet jag!

Gå tillbaka till Slagverk – en instrumentfamilj.

Musik-instrument.se använder cookies för att förbättra din upplevelse av sidan. Mer info

På den här sidan används cookies för att ge dig en så bra surfupplevelse som möjligt. Genom att fortsätta använda den här sidan utan att ändra dina cookie-inställningar, eller genom att klicka på "OK, stäng denna ruta!" nedan så accepterar du detta.

Stäng