Kontrabas – stråkarnas bas

Vi kan spela basfiol och flöjt är en välbekant textrad ur en av våra mest populära midsommarsånger. Ordet basfiol sjungs tillsammans med en gest där man, olikt när man spelar “fiol-io-lio-lej” då man viftar lite vid axeln, böjer sig ner och gestikulerar ett stort och brett stråkdrag. Instrumentet man spelar kallas inte bara basfiol utan också kontrabas. Trots detta tillhör inte kontrabasen violinfamiljen, utan gambafamiljen. Detta kan man se på dess sluttande axlar. Den stora kontrabasen förekommer rikligt i klassisk musik där den skapar en stabil grund med sitt rika, djupa ljud.

Är du intresserad av att införskaffa ett exemplar av detta stora stränginstrument så finns det ett par tips längre ner på sidan!

Kontrabas

Hur fungerar den?

Kontrabasens stråke (som dessvärre inte finns på bild här) är egentligen ganska kort om man tänker sig förhållandet till instrumentet i sig, som i vissa fall är hela två meter högt (fiolens stråke är faktiskt lite längre). Den är däremot ganska kraftig, vilket är en nödvändighet för att sätta de relativt tjocka strängarna i gungning. Kontrabasar är ofta utrustade med hölster för stråken, som sitter längst ner på instrumentets kropp. Stämskruvarna är satta på skruvlådan så att en sorts kugghjulsmekanism kan tillämpas vid stämning.

Omfång:

E1–g1 (vad innebär detta?)

Kontrabasens lägsta ton, så kallad kontra-E, är också den ton den lägsta strängen stäms i (tro det eller ej). Pianots lägsta ton är bara en halv oktav lägre, så man kan förstå att det finns resurser att få till en stadig bas i orkesterstycken. De övriga strängarna stäms till tonerna kontra-A, stora D samt stora G. Vi talar alltså om ett kvartavstånd mellan varje sträng, och inte ett kvintavstånd som hos fiolen, violan och cellon. Vissa kontrabaser har fem strängar. Då stäms den lägsta strängen i ännu lägre kontra-C (ibland till och med subkontra-H).

Historia

Kontrabasen kom till när stråkinstrumentmakare i Italien under 1500-talet allteftersom kom på att man kunde göra fiolen större och större. I början utrustades kontrabasen med sex strängar, bara för att under 1700-talets oftast få nöja sig med tre. Dagens har som sagt fyra eller fem, så man kan ana att det är svårt att komma fram till vilket antal som får en kontrabas att prestera bäst. Den tidigaste kontrabasen (med sex strängar) kallas violone. Lite mer historia kan du hitta i fördjupningsdelen.


Musiktips

I symfoniorkestern får kontrabasen i nästan samtliga fall en ackompanjerande roll. Som soloinstrument passar den egentligen bättre inom jazzen, bluesen och rocken, då spelandes med fingrarna och inte med stråke. Hittade ett intressant klipp där Paul McCartney visar Elvis Presleys kontrabas samt ger oss ett litet smakprov. Inget att köpa en skiva med men väl värt en titt.

Köpa kontrabas?

Fina kontrabasar kan inhandlas begagnat via bland annat Blocket. Thomann har inte mindre än 82 artiklar i kategorin kontrabas, och det går säkert att hitta ett sprillans nytt instrument i din prisklass.

Blocket – kontrabasar till salu!

Thomann kontrabasar

Fördjupning

“En komposition utan en bas skulle vara full av förvirring och dissonans”. Dessa ord kommer från Gioseffo Zarlino (1517-1590). Orden kommer visserligen från 1500-talet då det måhända fanns lite striktare uppfattningar om hur musik ska låta. Men faktum kvarstår att en bas lägger lite av grunden för hur vi uppfattar ett stycke, eller en låt. En vanlig poplåt där elbasen inte spelar ackordens baston kan te sig lite förvirrande. Man förväntar sig helt enkelt att basen finns där, och att den finns på rätt ställe. Framför allt bidrar orkesterns kontrabas med en sak, och det är bredd. Om det inte finns någon kontrabas så spelas troligtvis bastonerna (om stycket är uppbyggt på ett traditionellt sätt) av en cello. Men cellon når inte lika lågt, och kan inte få till samma tyngd i bastonen som en kontrabas kan. Tänk exempelvis på huvudtemat från Steven Spielbergs Hajen (1975) som skrevs av John Williams. Hur effektfulla vore de där crescenderande halvtonsstegen om bara en cello spelade? Att kontrabas lämpar sig så väl till att spela pizzicatto gör att den också hör hemma i jazzen, där den kan leverera en läcker “walking bass”.

Storhetsvansinne: Redan i början av 1600-talet användes kontrabasar av den storlek vi känner dem idag, men instrumentmakare har genom åren velat göra den ännu större. År 1849 byggde exempelvis Vuillaume sin octobasse, som var 4 meter lång och kunde spela en hel oktav lägre än kontrabasen. Bland de mindre positiva sakerna med det monstret kan nämnas att det krävdes 2 personer för att spela det, och att det krävdes ett helt system av pedaler och spakar för att få strängarna att sluta vibrera. År 1889 byggde Paul de Wit en ännu större kontrabas för en musikfestival i Cincinnati, Ohio, USA. Med sina 4.8 meter tog den en del plats. För att vara värst så byggde en Mr. Martin i Leicester, instrumentmakare och hyresvärd, en kontrabas på över 5 meter. Detta kan vara det största knäppta stränginstrumentet som byggts för att faktiskt spelas på. Det var dock inte överdrivet praktiskt. Mr. Martin fick göra ett hål i taket på undervåningen så att instrumentet kunde få plats, och behövde basen stämmas så var det till att ha en person på övervåningen och en på undervåningen.

Noter till kontrabas: Att hitta gratis noter till kontrabas är svårare än att hitta gratis noter till fiol, men ett antal varianter kan hittas här, om man inte har mer specifika krav. På den här sidan kan man emellertid hitta mycket billiga kontrabasnoter – många kostar rentav under 30 kr.

Detta är instrumentartikel nummer 12Musik-instrument.se (publicerad 23 augusti 2009).

Läs också om de andra stråkinstrumenten i orkestern – fiol, viola (altfiol), och cello!

Gå tillbaka till avsnittet Stränginstrument på Musik-instrument.se!

  • Källförteckning