Ondes Martenot – elektroniskt instrument

Det svävar lite negativa undertoner kring namnet Ondes Martenot. Spontant förs tankarna till någon sorts vämjelig, “ond” besvärjelse. Av den anledning börjar jag gärna med namnets bakgrund. Ondes Martenot är ett elektroniskt instrument uppfunnet 1928 av en viss Maurice Martenot, och är således ett av de äldsta elektroniska instrumenten.

“Ondes” är det franska namnet för vågor, och därför blir en ungefärlig “översättning” av instrument “Martenot-vågor”. Ursprungligen påminde ljudet av en Ondes Martenot mycket om thereminens klang. Läs om theremin i en artikel som publicerades en dryg halvtimme före denna genom att klicka på länken.

Ondes Martenot

Hur fungerar den?

Precis som thereminen drar Ondes Martenot nytta av samspelet mellan två oscillatorer. Två tongeneratorer med ganska hög frekvens bygger upp instrumentet, och det spelas med hjälp av en ring som dras längs en tråd. En modern Ondes Martenot har ett riktigt klaviatur som möjliggör spelandet av mikrotoner (en tidig Ondes Martenot hade bara ett målat klaviatur, för att göra det lättare att träffa tonerna).

Historia

Ondes Martenot är ett populärt instrument, inte minst i dess hemland, där storheter som Olivier Messiaen och Maurice Jarre dragit nytta av det. Liksom thereminen har den dessutom använts flitigt i filmmusik genom tiderna. Musiken till Lawrence of Arabia (1962) Oscarsbelönades, troligtvis mycket för dess effektiva nyttjande av Ondes Martenot. Därutöver kan man vid flera tillfällen höra instrumentet klinga i en av de mest berömda franska filmerna genom tiderna – Amelie från Montmartre (2001).

Musiktips

Ondes Martenot hör inte bara hemma i filmmusik men också i alternativrock. För att övertygas om detta behövs inte mer än att kika på ett klipp med Radiohead. Studera noga hur instrumentet spelas!

Köpa Ondes Martenot?

“Musikinstrument” har inte lyckats hitta bra webbutiker som säljer Ondes Martenot. Känner du till någon? Kontakt.

Detta är instrumentartikel nummer 76Musik-instrument.se (publicerad 4 september 2010).

  • Källförteckning