Puka – orkesterslagverk nummer ett

Pukan (eller timpano, pl. timpani) är ett majestätiskt musikinstrument i familjen slagverk. Det är en membranofon med egenskapen att dess tonhöjd kan stämmas. Puka förekommer nästan alltid i en symfoniorkester, och oftast i flertal – i de flesta fall två eller fyra. I en av de första artiklarna på musik-instrument.se har du chansen att bli puka-expert! Hur spelar man puka? Hur fungerar den? Vad har pukan egentligen för tonomfång? Har den ens något? När uppfanns pukan och var? Var kan jag lyssna på bra musik med puka? Om dessa frågor länge legat och gnagt inombords, eller om de började göra det nu, så har du hittat rätt.

Längre ner på sidan finns också ett fördjupningsavsnitt, som rekommenderas för den extra intresserade.

Puka

Hur fungerar den?

Som bilden till höger visar så är pukor stora kittlar, över vilka ett membran spänts (detta ofta av kalvskinn). Membranet slås av av klubbor eller pukstockar. Pedalerna används för att stämma pukorna i olika tonhöjd. En puka låter bäst om den slås an ungefär en decimeter från kanten, och inte i mitten som man gärna vill tro.

Omfång

C–c1 (vad innebär detta?) Pukans omfång beror på dess storlek. Det angivna omfånget gäller inte för en ensam puka utan för en sektion pukor, då ingen enskild puka  har ett omfång större än en kvint eller på sin höjd en sext (den största pukan, på runt 80cm, har det ungefärliga omfånget C-G.

Historia

Pukan som slaginstrument är mycket gammal, och redan före Jesu Kristi födelse skapades pukor i sydostasien. En känd tidig puka är “Moon of Pejeng” i Bali, vilken mäter hela 160cm i diameter, och påstås ha byggts redan 300 F.K.  Pukan introducerades i orkestersammanhang under Wienklassicismen och har blivit kvar där. Tidigare användes den mycket i militära sammanhang tillsammans med trumpeter, och stämningspedalen kom först på 1800-talet. Idag finns få symfoniorkestrar utan puka (väldigt få utan “pukor” till och med). Lite mer historia hittar du i fördjupningen.

Musiktips


Carl Orffs “Carmina Burana” är skrivet för inte mindre än fem pukor, och man hör tydligt deras roll i det inledande, världsberömda stycket O Fortuna!. Där hörs det verkligen vilket magnifikt och mäktigt musikinstrument pukan faktiskt är.

Köpa puka?

När det gäller att få tag på pukor har jag haft lite besvär att hitta bra webbutiker. Ska återkomma när något vettigt dykt upp. Man kan ju dock alltid köpa begagnad puka om någon musiker har några över.

Fördjupning

Puka: mer historia: De första pukorna som vi känner till dem idag utvecklades i Tyskland under 1300- och 1400-talet. De fick en viktig roll i militära sammanhang – en trumslagare kunde ha en puka på ena sidan och en annan puka på andra sidan av sin häst. Det innebar status att äga en puka. I Sverige och Tyskland var det inte ens tillåtet för någon med en grad lägre än baron att äga pukor. Alldeles i början när pukan blivit ett standardinstrument i orkestern så användes den inte för att spela andra toner än tonikan och dominant – annat var inte möjligt. Man märker i exempelvis Mozarts partitur hur han valt att byta ut pukans ton mot exempelvis kvinten i ackordet. Givetvis är det ett sätt att skapa en kontrastverkan och ge musiken variation, men troligtvis hade han inget val. Att stämma om en puka tog så lång tid som två minuter (för de allra skickligaste musikerna!) och när Beethoven började skriva partitur som framtvingade omstämning i mitten av ett stycke fick pukspelaren jobba!

Med dagens mekanik och pedaler går det förstås mycket fortare. Musikern kan göra inställningar i förväg och sedan göra en omstämning på ca 1 sekund. Det går dock inte att skriva vilka toner som helst och orkestratörer måste känna sin puka väl. Pukor är dessutom mycket känsliga för förändringar i temperaturen. Om temperaturen sjunker vid en kvällskonsert utomhus kan pukans tonhöjd förändras.

Blocket – slagverk till salu!

Detta är instrumentartikel nummer 3Musik-instrument.se (publicerad 28 juli 2009).

Bland andra slagverksinstrument i orkestern hittar vi bland annat cymbalen. Läs gärna artikeln om den också!

Gå tillbaka till Slagverk på Musikinstrument.

  • Källförteckning