Sopran – det högsta röstläget

Sopran är det högsta röstläget och den högsta sångstämman både bland sångsolister och i en kör. Att sjunga sopran anses vara bland det finaste som finns – om man gör det bra – och det är inte det lättaste. I många klassiska verk förväntas en sopran i en kör kunna sjunga runt ett tvåstruket a (mer om tonomfång, exempelvis i Benjamin Brittens Te Deum i C, men även äldre musik såsom Händels Messias är krävande för sopranen (det så kända “Hallelujat” går ständigt upp till ett tvåstruket g. Som sopran inom opera ska man ofta gå ännu högre, och förmågan att ta ett trestruket c (två oktaver över nyckelhåls-c) ses som ett måste. I den här artikeln kommer du att få chansen att lyssna till sopraner, och läsa om lite olika typer av sopran.

Höga soprantoner

Hur högt måste en sopran sjunga? Här är några exempel.

La Rondine – Che il bel sogno di Doretta. Högsta ton: Trestruket c (c3). Se klipp med Angela Gheorghiu (1.38).


Phantom of the Opera – slutet av sången. Högsta ton: Trestruket e (e3). Se klipp med Emmy Rossum (3.16).

Trollflöjten – Nattens drottning. Högsta ton: Trestruket f (f3). Se klipp med Victoria Joyce (0.53).

Olika verk – Från popen och operan. Högsta ton: Fyrstruket c (c4). Se klipp med Mariah Carey m.fl (slutet).

sopranSopraner i en kör behöver mycket sällan sjunga lika höga toner som i exemplen ovan. I det sista klippet märker ni att tonerna nästan verkar gå över i en slags vissling. Passande nog kallas just det skyhöga sopranregistret för just visselregistret.

Olika typer av sopran – gossopran

Ordet sopran förknippas oftast med kvinnor och kvinnostämmor, men många anser att en sångröst inte kan bli vackrare än hos en gossopran. En gossopran är en pojke som ännu inte har gått in i målbrottet och således har sin ljusa röst kvar (förutsatt att han är sångare). En gossopran har ofta en naturlig förmåga att sjunga på höga höjder under längre perioder utan att behöva anstränga rösten så mycket, varför fenomenet gosskör har växt sig stort runtom i världen och även i Sverige. Varje år utses årets gossopran vid gosskörsfestivalen i Rättvik. Många stycken har skrivits för att framföras av gossopran, däribland första stycket ur Andrew Lloyd Webbers Requiem.

Olika typer av sopran – koloratursopran

Koloratur är en slags konstart som innebär att man smyckar ut sin sång med bland annat drillar och ornament. Koloratur blev mer och mer populärt inom den klassiska musiken allteftersom operaföreställningarna innebar mindre och mindre publikengagemang. Operapubliken under 1700-talet satt ofta i ett slags bås som inte vette mot scenen utan närmast nittio grader från och således istället mot andra sidans bås. Publiken flyttade ofta runt mellan båsen mitt under föreställningarna eftersom de brukade erbjuda olika slags förströelser. För att få publikens uppmärksamhet alls var sångarna tvungna att sjunga starkare och starkare och dekorera med ornament och språng mer och mer. True story. Oavsett vad så banade det väg för en sorts sopran vid namn koloratursopran. En koloratursopran har ovanligt klar och hög röst, och finns i olika varianter.

Soprano acuto sfogato – En sorts sopran som karakteriseras av höjd och akrobatik. Snabbhet är ett måste. Victoria Joyce ovan är ett exempel.

Soprano leggero – En sopran som är ljus till klangen och utmärker sig i flexibilitet

Lyrisk koloratursopran – Med fokus på höjd och lyrik (tro det eller ej)

Bland berömda svenska operasångerskor med titeln sopran återfinns förstås Birgit Nilsson, som kommer att pryda de nya 500-kronorssedlarna. Därutöver finns förstås Jenny Lind, vars popularitet inte går att överskatta. “Den svenska näktergalen” var så berömd världen över så att biljetterna till hennes framträdanden ofta tog slut bara timmar efter de släppts.

Artikel publicerad den 11 juli 2011

Gå tillbaka till Sjunga – ett avsnitt om sång.

  • Källförteckning