Texter online – hur ska de vara?

Även inom den yngre generationen är det få som föredrar att läsa texter på en datorskärm före den traditionella boken. Kanske är det något med datorns ljus som gör det extra tröttsamt att läsa onlinetexter eller PDF:ar. Kanske är det det tempo som associeras med datorer som inte riktigt går hand i hand med läsning. När jag sitter och läser en akademisk text i PDF-format så lurar farorna överallt. Jag är ett klick från att kolla min mail för femtielftegången. Ett klick från att kolla Facebook. Två klick från att sätta på en bra låt som jag hellre skulle lyssna på än att fortsätta trötta ut ögonen.

Att skriva texter i lämpliga webbformat är en konst. Inte bara för att de måste vara oerhört läsarvänliga, men också för att man måste vara tydlig nog för att en sökmotor ska förstå vad texten handlar om. Det gäller att inte svamla, medan man samtidigt inte heller bör vara alltför repetitiv. Dessa webbanpassade texter kallas ofta för SEO-texter, från engelskan “Search Engine Optimization” (svenska – “Sökmotoroptimering”), och Internet vore onekligen en bättre plats om fler lärde sig hur webbartiklar bör se ut, eller anlitade en seoskribent för att få rim och fason på sitt innehåll.

Här på Musik-instrument.se har jag försökt att göra mitt yttersta för att skriva så webbvänligt som möjligt. Man kan mena att vissa av mina artiklar – åtminstone de om de vanligaste instrumenten – inte erbjuder något unikt. Ofta finns betydligt längre artiklar att läsa på Wikipedia, där liknande fakta och mer därtill finns tillgänglig. Men just det faktum att artiklarna här på sidan är så pass mycket kortare än många av Wikipedias musikrelaterade C-uppsatser tror jag är en av de främsta anledningarna till att besökare återkommer. Visst, Wikipedia-artiklarna är i regel skapligt webbvänliga, men inte sällan blir styckena alltför matiga, och vissa artiklars längd är nog för att man ska få ett nervöst sammanbrott innan man börjar läsa.

Sedan ska det förstås sägas att det finns mycket här på Musik-instrument.se som du inte alls hittar på Wikipedia, däribland avsnittet om “ovanliga instrument”. När dessa kortare artiklar skrevs var det ytterst få av instrumenten i fråga som har egna artiklar på Wikipedia, och jag tror knappast att det ändrats särskilt mycket.

När jag beslutade mig för att utveckla artiklarna om några av de vanligaste instrumenten så var det viktigt för mig att inte ändra på grundupplägget. Allt nytt fick hamna i en fördjupningsdel under huvudinnehållet, så att det lätt skulle kunna ignoreras av de som bara önskade hitta ett särskilt stycke information.