Trumslagare från Eastbourne

I förrgår var det som bekant Earth Hour, och jag som envisas med att gilla miljön trots att den inte gillar mig (den ger mig allergiska reaktioner) gick en Walk4Life-marsch nere vid Engelska kanalen här i Brighton. Tåget leddes av trumslagare från Eastbourne, och efter att ha ägnat veckor åt att skriva om och lyssna på afrikansk musik kunde jag inte annat än slås över hur usla de var på att hålla tempot. Vid varje crescendo ökade också tempot med en väldig fart.

Nu var det väldigt bra att de inte gjorde det, för det var kallt ute och marschen var lång, och ju mer de ökade trumtempot desto fortare gick det att gå. Jag hoppas bara inte att evolutionen arbetat bort den rytm i blodet som människan definitivt välsignats med någon gång i tiden.