Xylofon – träig men melodisk

Xylofon hamnar i gruppen slagverk och är en så kallad idiofon. För att vara mer exakt: en stämd idiofon. När det gäller dessa sorters slagverksinstrument är det väldigt enkelt att blanda ihop många av dem. Xylofon, klockspel (glockenspiel) och marimba till exempel – hur hör man skillnad på dem? Först och främst, i xylofonens fall, kan man utgå från namnet. “Xylos” är det grekiska ordet för “trä”, och att klockspelet inte är av trä kan man snabbt lista ut. Man kan dock säga att xylofonen är klockspelets motsvarighet i trä. Vad marimba beträffar är det en slags xylofon, med skillnaden att den oftast är stämd en oktav lägre och därför har en något annorlunda klang.

För dig som är extra intresserad finns ett extraavsnitt efter huvuddelen!

Xylofon

Hur fungerar den?

Med en sorts klubba slås träbitarna an för att det ska bli ett ljud. De längsta plattorna ger låga toner och de kortaste ger höga toner. Ibland kan instrumentet vara utrustad med resonansrör för att bredda klangen en aning.

Omfång

Att ange ett specifikt tonomfång för xylofonen är inte rimligt med tanke på att variationen xylofoner emellan är alldeles för stor. De minsta varianterna kan ha ett omfång på bara en oktav, medan de större orkestervarianterna kan ta sig upp emot fyra oktaver.

Historia

Med tanke på hur simpelt en xylofon är uppbyggd förvånar det säkert inte någon att instrumentet är mycket gammalt. I forna tider var det ett så kallat naturfolkinstrument och de första människorna att nyttja det tros ha levt i nuvarande Sydostasien. Det var dock inte förrän under andra halvan av 1800-talet som europeiska kompositörer började använda xylofonen på allvar i sina kompositioner. Läs mer i fördjupningsavsnittet!

Musiktips

Det finns ju något cirkusaktigt och väldigt underhållande i ljudet av en xylofon, varför det kändes kul att länka till ett xylofon-medley framfört av en skicklig student. Här hittar du det!

Köpa xylofon?

Webbutiker för orkesterxylofoner snubblar man inte direkt över när man letar xylofon på nätet, och musik-instrument.se arbetar fortfarande med att lokalisera ett vettigt alternativ. Att köpa xylofon till den lilla eller lilla ska dock inte vara något problem om du kollar in länken nedan!

Kelkoo – fynda xylofoner!

Fördjupning

“Det mest perfekta instrumentet”, ska Felix Mendelssohn ha sagt om detta slagverksinstrument. Den tyske kompositören levde mellan 1809 och 1847, och fattade alltså verkligen tycke för xylofonen. Lustigt nog hittade den trots detta inte riktigt till den västerländska symfoniorkestern förrän långt senare – mer exakt år 1874 – i och med den franske kompositören Camille Saint-Saëns verk Danse Macabre. Intressant nog var Saint-Saëns syfte att låta xylofonen representera de dödas skallrande ben. Ska sanningen fram så har inte kolossala mängder original-orkestermusik skrivits för instrumentet, men det har en liten men ofta använd solorepertoar.

Som tidigare nämnt så tror man att xylofonen har sitt ursprung i Sydostasien. Ett liknande instrument är mokkin – en japansk idiofon med 13-16 plattor/tangenter. Mokkin används emellertid huvudsakligen som ett rytminstrument (och inte som ett melodiinstrument). Ett annat nära besläktat instrument är den burmesiska pattala, som har upp till 23 plattor. Indonesiens gamelan-musik drar också nytta av många idiofoner av liknande slag. I Europa har xylofonen med säkerhet förekommit sedan början av 1500-talet, då konstnären Hans Holbein målade verket Dödens dans. I denna målning bär döden på just en xylofon, vilket helt osökt för tankarna tillbaka till Camille Saint-Saëns komposition (är xylofonen dödens instrument?) Som musikinstrument populariserades det dock inte förrän under 1830-talet då polacken Michael Joseph Gusikov spelade det vid allmänna tillställningar. Att xylofonen idag används så flitigt som det gör inom folkmusiken i många länder i Östeuropa kan man troligen tacka honom för. Det var dessutom just Gusikov som Mendelssohn sägs ha lyssnat på innan han kläckte ur sig den kommentar som inledde det här fördjupningsavsnittet.

Givetvis får man inte glömma Afrika, där xylofonen används i många länder, både i välutvecklade och i mer primitiva format. I västafrikanska länder som Nigeria är idiofonen särskilt populär.

Klassisk musik skriven för xylofon – Ett par verk skrivna särskilt för xylofonen är Fantasy on Japanese Wood Prints (Alan Hovhaness, 1965) och Sonata for Xylophone (Thomas Pitfield, 1903). Verk där viktiga partier är skrivna för instrumentet inkluderar Igor Stravinskijs L’oiseau de feu (Eldfågeln, 1910) och Havergal Brians Gothic Symphony (1931).

Detta är instrumentartikel nummer 21Musik-instrument.se (publicerad 10 januari 2010).

Gå tillbaka till Slagverk – en instrumentfamilj.

  • Källförteckning