Blåsinstrumenten utgör en relativt stor del av den moderna orkestern, och dominerar ofta dess bakre, centrala del. Alla blåsinstrument tillhör gruppen aerofoner, och ljudet skapas genom vibrationen hos luftpelare belägna i instrumenten. Det går dock inte till på samma sätt i alla blåsinstrument, och det finns många olika underkategorier av dem.
Antal artiklar i kategorin: 54
Den här artikeln går igenom grunderna i spelsätten hos olika sorters blåsinstrument, och listar också de som det finns artiklar om här på sidan. Håll till godo!
Ett annat sätt att nå sidans artiklar är att leta i arkivet!
TIPS – Är du intresserad av att köpa blåsinstrument? Thomann Cyberstore har ett prisvärt utbud. Besök butiken!
Så här delas blåsinstrument in:
1. Träblås
Träblåsinstrument kan, trots att namnet inte antyder det, tillverkas av en mängd olika material. De härstammar från enkla flöjter. Det finns olika familjer av träblåsinstrument, återigen beroende på hur ljudet alstras, och samtliga familjer finns ofta representerade i en orkester. Träblåsinstrumenten brukar befinna sig direkt bakom altfiolerna (viola), vilka sitter direkt framför dirigenten. Här är de olika undergrupperna:
a) Rörbladsinstrument (enkelt rörblad)
I arkivet:
Chalumeau – 1600-talets klarinett
Klarinett – orkesterinstrument
Sarrusofon – kraftigt träblåsinstrument
Saxofon – vanligt jazzinstrument
Hur skapas ljudet?: En del av ett vassrör är fasthållet på munstycket, med hjälp av en rörhållare som man lägger mot underläppen. När luften blåses in sätter den så kallade “tungor” i vibration, därigenom skapas ljudet. Tonerna justeras med hjälp av hål, kontrollerade av klaffar, i instrumenten. Olika toner skapas beroende på vilka hål som täcks för och vilka som hålls öppna.
b) Rörbladsinstrument (dubbla rörblad)
I arkivet:
Engelskt horn – orkesterinstrument
Fagott – orkesterns lägsta träblåsinstrument
Krumhorn – renässansinstrument
Oboe – stämtonstagande orkesterinstrument
Suona – kinesiskt, gällt instrument
Zurna – festpipa från Mellanöstern
Hur skapas ljudet?: Här har vi istället dubbla rörblad, som består av två vassdelar som formats och bundits ihop. Dessa placeras sedan mellan läpparna. När luften blåses in sätts tungor i vibration, precis som i rörbladsinstrument med enkla rörblad. Hål, kontrollerade av klaffar, avgör tonhöjd även här.
c) Flöjtinstrument
I arkivet:
Blockflöjt – mycket gammalt flöjtinstrument
Fife – gäll flöjt, vanlig under medeltiden
Kaval – östeuropeiskt flöjtinstrument
Okarina – lergöksliknande flöjt
Panflöjt – antikt blåsinstrument
Piccolaflöjt – orkesterns högsta flöjt
Tin Whistle – flöjt förknippad med keltisk musik
Hur skapas ljudet?: Luften inuti flöjten sätts i rörelse genom att flöjtisten blåser över munstyckets kant. Luften sätts sedermera i svängning då den slår i en kant.
2. Bleckblås
Bleckblåsinstrument används ofta i orkestersammanhang för att skapa dramatik och tillföra kraft. De är ofta gjorda av mässing, och består av metallrör som mynnar ut i ett klockstycke, där röret svängs ut som en tratt. Munstycket på ett bleckblåsinstrument är olikt träblåsinstrumentens koppformat. Samtliga faktorer (borrningens karaktär, klockstycket och munstycket) spelar en roll i avgörandet av klangfärgen hos dessa instrument.
I arkivet:
Alphorn – långt herdeinstrument
Eufonium – omfångsrikt bleckblåsinstrument
Flygelhorn – blåsorkesterinstrument
Helikon – cirkelformat instrument
Kornett – vanligt jazzinstrument
Ofikleid – 1800-talsinstrument
Saxhorn – bleckblås uppfunnet av Adolphe Sax
Shofar – viktigt signalhorn inom judendomen
Signalhorn – enklare blåsinstrument
Sousafon – stort marschinstrument
Trombon – symfoniorkesterns starkaste instrument
Trumpet – jazz- och orkesterinstrument
Tuba – basinstrument i orkestern
Hur skapas ljudet?: Läpparnas formation är A och O när bleckblåsinstrument spelas. Beroende på läppformationen bildas olika lufttryck i instrumenten, vilket i sin tur leder till olika vibrationer, och olika tonhöjder. Många bleckblåsinstrument har klaffar som påverkar luftens vibrationsmönster inuti instrumenten, och gör det därmed möjligt att spela toner utanför naturtonskalan.
3. Övriga blåsinstrument och fritungeinstrument
Eftersom det är en förhållandevis liten familj så hamnar också fritungeinstrumenten här. I fritungeinstrument alstras tonen via en elastisk tunga som försätts i svängning av den luftström som skapas när instrumentet spelas.
I arkivet:
Bandoneón – dragspel förknippat med tangon
Didgeridoo – australiensiskt instrument
Melodica – undervisningsinstrument
Munspel – litet och behändigt blåsinstrument
Orgel – det största blåsinstrumentet
Säckpipa – folk- och marschinstrument