Nyårslöften från en instrumentalist

När man försöker få upp förmågan att spela sitt instrument till en lite högre nivå är det bra att ha något ganska klart, definierat mål att sträva mot. Jag, som ägnar mig åt alldeles för mycket annat på sidan om, har inte riktigt det. Grundtanken med att ta pianolektioner är i mitt fall att förbättra min notläsningsförmåga och mina grundkunskaper när det gäller att använda en keyboard. Någon virtuoso vet jag att jag inte kommer att bli – mitt intresse för instrument är alldeles för eklektiskt för att jag skulle kunna rikta in mig på ett enda och lägga den enorma mängd tid som skulle krävas för att lära mig det riktigt bra.

Trots detta har jag ett behov av att förbättra de nu ca 8 timmar i veckan jag lägger på pianospel, så att de blir mer effektiva. Jag fick tipset av en vän att skriva upp några nyårslöften. Kanske kan jag vidare inspirera andra instrumentalister? Vem vet.

Instrumentalistens nyårslöften inför 2013:

1. Planera alltid varje övningstillfälle efter vad som sagts på lektionen.

2. Låt alltid övandet av särskilda passager ta den tid de behöver.

3. Motstå alltid frestelsen att tanklöst plöja igenom ett helt stycke om det bara lär leda till att du nöter in ovanor som felaktig fingersättning.

4. Analysera alltid dina misstag, men överanalysera inte.

5. Ha alltid följande i åtanke: Ett övningstillfälle är till för att hjälpa dig utvecklas och bli en bättre instrumentalist på sikt. Det är inte till för att göra pianoläraren nöjd vid nästa lektion.

Troligen känner de flesta instrumentalister som nått en något högre nivå igen sig här. Ivrigheten och brist på tålamod kan lätt bli ens största fiender. För det handlar ju inte bara om nöta, nöta, nöta. Man måste tänka, tänka, tänka också.